vet under helgedag, besöka närmaste kyrka, der-
före att belägenheten vore utom kompagniets
gräns, utan att i hvarje falii föreskrifven form,
först hafva sökt och inhemtat tillstånd dertill af
den, ofta 10 till 12 mil sfligset boende reg--
mentschefen. Man vill också veta, att det så-
som följd jaf denna tydning skall hafva händt,
att en subordinerande nödgades uteblifva från
sin närmaste anförvandts på en half mils af-
stånd firade bröliopsfes, derföre att kompani-
gränsen var en oötverstiglig skiljemur ).
Men äfven med antagande af denna strängare
tydning, så hade den till kapten Arrhenius ut-
färdade order, att icke utom kompagniet sig be-
gifva, icke allenast oformligheten, att vara öf-
verflödig, enär den icke genom någon föregån-
gen öfverträdelse från kaptenens sida, var på-
kallad, utan ock derföre, att friherrn lika litet
varit berättigad hestämma forraen för permissions
meddelande, olika för särskildte individer, som
det kan vara friherrn tillåtet att efter eget godt-
finnande, ofverflytta permitteringsrätten å annor
man, till lättoad endast för någon eller några,
under det andra från en sådan fördel utestängas.
Sådant ofverensstämmer icke med Kongl. Majts
förklarade vilja och lagens bestämda föreskrift,
att lika rätt skall vederfaras alla.
Friherre von Platen slutar med att
förklara för oafhängig kapten — Arrhenii
uppgifc , att de till kaptenen i förestå-
ende aseende expedierade order varit rege-
mentsorder. Denna anmärkning innebär en an-
klagelse mot :jenstgörande majoren, snarare än
mot kapten Arrhenius; ty det bör till fullstän-
digheten i former cch kontroller, att sådana re-
gementschefers order, som af tjenstgörande ma-
joren inom regementet expedieras, och äro af
den beskaffeahet a:t de röra flera personer, var-
da på, regementsorder upptagae, och i journal
införde; och att if-ågavarande order icke en-
samt rört kapten Arrhenius, bevisar friherre v.
Plateus egen uppgift, att de på samma gång
blifvit kommunicerade hela regsmentsbefälet och
kapten Arrhenii kompani-chef. Hvem berä ti-
gar val ett regementsbetäl, att göra så beskaffa-
de order inom regementet, till en ordenshem-
lighet för några få, och utestänga alla andra
från vetskapen derom? Om de då icke eos
finnas i order-junalen införda, så måste man
bekänna att vederbörandes ömhet för påbjudne
kontroller och deras handhafvande, är ganska
ringa.
Hvad Krigs-fiskals- embetets slutpåstående be-
träffar, äger det visserligen den stora förtjen-
sten att grundligt reda sitt ämze, men den from-
het, det ådagalägger vid ansvarets bestämmande,
står icke rätt tillsammans med 33 Q. 2 kap.
XrigsArt., och det skydd den subordinerande
bör kunna påräkna af detta lagrums allvarligare
tillämpning. Hvad begrepp skall man väi göra
sig om lagskipningen, om man i strid med la-
gens både anda och ordalydelse, finner straffen
mildras i samma proportion som tjenstegraden
stiger? Om man härmed för tillfället soulagerar
några mägtigare intressen, bör man dock på-
minna sig, att aktningen för lagen går förlorad
i ssmma mån man finner konsiderationer och
tillfälliga tydningar utgöra domskäl.
7) Redaktionen har serskildt förvissat sig om
sanningen af denna uppgift, som utgör ett
talande extmpel på huru långt disciplinär-
despotismen kan gå i följd af af ifrågavaran-
de st:dgande.
Med den s. k. Svenska National-tidningen,
eller rättare national-aflichen. eick det allde-