det och Hugo begåfvades af regeringen med först
ledigblifna pension. 1822 i Oktober gifte han
sig med sm älskarinna, vid 20 års ålder. Så
länge han var reyalist, var han ett mål för de
bittraste förföljelser af kritiken. Hans roman-
tik värde ades mera i vers än prosa; hans oder
1822, och hans oder och ballader 1824, beba-
gade mer, än Han dIslande ech Bug Jargal)
1826. År 1825 reste han med Charles Nodier
genom Schweitz; men till denna ännu otryckta
resebeskrifning erhöll han ej förläggare. Ju
mera han öfvergick till de liberala, dess mera
bifall vann han, Hans ode Napoleon, vann
genom den djerfva lyriska lyftning, som utmär-
ker detta stycke, allmän beundran, äfvensom
hans ode å la colonne, 1827. 1828 afled
hans far, hvars sista dagar förljufvades af so
nens såvger till hans hjelte Napoleors ära. Nu
utbröt ånyo en häftig strid mellan romantiker
och klassiker, och den upptog allmänhetens
uppmärksamhet ännu lifligare än förr. Med en
ringa, men tätt sluten och i snille öfverlägsen
skara orcnade Hugo striden mot de vida mera
talrika klassikerna. Hans första dram Cromvell,
som ej var ämnad för scenen, utgjorde snarare
ett nederlag, än en seger för hans parti. Miss-
nöjd med det stränga omdömet härö!ver, fick han
afsmak för den strängt historiska dramen. Hans
lynska sångkrans Les Orientales 1828 slog på
ett förvånande sätt till och med den gamla sko -
lan, ja hela det bildade Europa. Likaså hans
Feuilles d Automne. Motståndet reade ho-
nom; !829 skref han Ze dernier jour dun
condamne (En dödsfåvges sista stunder). Äut-
ligen väcktes han af Juli-revoluiionen till dra
matiska försok, År 1830 utgafs och uppf rdes
första gången den 26 Februari hans Hernani,
(äfven uppförd å svenska scenen), ett af de
mest lysande stycken Hugo skipat, hvilket
också vann allmänt bifall på de Franska tea-
trarna. 1831 i Mars utkom hans Notre Dame
de Paris (Kyrkan Notre Dame i Paris). Vi-
dare författades och uppfördes dramen Marion
de Lorme, hvars vidare representerande be-
striddes af ministern Lebourdonnay, som i stäl-
let erböd Hugo en penaion, den han dock af-
slog. I slutet af 1832 uppfördes hans Le roi
sSamuse, hvars vidare spelning ministern År-
gout förbjöd, emedan den syntes åsyfta orle-
anska familjen; vidare i Februari 1833 Lu-
crece Borgia, som uppfördes 100 gåoger i
Paris och äfven på Londons scen väckte be-
undran. Inom 2 dagar voro 2000 exemplar af
denna pjes utsålda. I November 1833 upp-
fördes Marie Tudor och 1835 Angelo (af-
ven gifven på svensk scen). Hugo läser isyn-
nerhet engelska, spanska och italienska littera
turen; den tyska känner han mindre. I sitt
väsende förenar han spansk värdighet med fran
sysk älskvärdhet. Hans bleka hy, hans lifliga,
djupt hggande ögon och hans höga panna tyc
kas angifva den väldiga genius, som utmärkt
den vy-romantiska franska skolans koryfe.
1 Äfven denna är öfversatt på svenska.
