nÅ bestådat, ,med tästad uppmärksambet på det säll hj samma i prseeduren eller behandlingen sf Premier löjtnanten Eånemarks strandningsmål, obekant, me: på äkta radhart och välvilligt sjömannavis (sja-consa)tume,) Jåtit för Hr Premierlojfnanten tillkännasitv sin össken att göra hans bekantakap, och vid derpi -lföljarde besök ombord till honor öfverlemnat er ir j afhandling om lokalmissvisningen tå ångfaryg ut . lgifven och tryckt i London 1837: och efter att i sit uf) kort hafva utvisst den väg, han från London t Holmen på Jutlbad gjort, och dermed jemfört de -j kurser och distanser Odin gick fram, befanas end: 1 skilnaden emollan båda fartygens generela kurser, frår il Ordfordness till Helmen, utgöras af den lokal miss. hj visning, som af nämnda befälhafvare då blifvit beyr I räknad. De omnämnda : flera afhindingarne om lo kalmissvisningar h:r Hr Krigsfiskalen sig utan tvitre -J numera bättre än någon arnsn bekant; men Insända-I ren vill dock betrifla, att ännu has oss någon sär, I skild sådan afhandling för ångfatyg är utgitven elle: a ) känd. Åtskilliga amdra erinringar mat uppgifter och slutI ledningar, som rörande sjörsanskap och sjöcontums -11 detta Krigsliskalsembetets slutpåstående förekom sma, kunde visserligen, vida utöfver dom längd, detåta slutpåstående uppta:er, ytterligare anförat och mi hända fika grundligt bidraga att utmärka den ringa kompetens, som en så qvalificerad åklagare i såda-Ina mål äger som de, hrilka redam blifvit amförda. Men Ineändaren fruktar redan, att utrymmet och kan-iske i alla fall en ringa benägenhet att i tidni gen intaga en så vidlyttig artikel och naturligtvis föga inI tressant, kusde deremot blifvagalltför väsendtliga I hinder, oeh tror derföre säkrast. för att icte rlldeIles förfela sitt ändamål, att till det möjlig.ste inI skränka sig. I Man h-mställer billigtvis, hvad alla dessa upptagIna och så ampelt utlagda bristfälligheter i form,, i lafseende på loggbok, extrakt, middagsarbetetens uppJställning emligt formuläret N:o 6 och deras införanide kl. 12, en bristande underskrift, förmodade skrifHel, sen utpurrninc! m, m. allt, som med en så eIgen emsorg blifri framletadt — hvad dessa stötestenar för Hr Krizsfiskalens bedömande i sjelfva nerIket kunnat äga för inflytande på ångt:rtyget Odins ;strandning och förlerande? Eller frågas, i fall alla möjliga formaliteter i alla möjliga fall varit iakttagne, Imex samma kurser blifvit styrda och samma distans I gjord; om strandningew likväl icke iaträffat? Eller slutligen, om, i händelse denna olycka icke intriffat, det möjligen bristande i dessa former då trolig-n någkonsin kommit under ett så besk ffadt skärskåd:nde som nu? Om icke annars möjligen någon sådan omstärdighet dertill givit anledning, som framkallade båtsmannen Flurs klagan, Insändaren anser derföre, att dessa biomständigheter samt deraf föranledda förebråelser blifvit, ianI seende till deras virde vid detta tillfälle, i allför frikostigt mått inoch förblandad med sjalfva hufI vudsaken. Att Hr Krigstiskalens slutpåstående der igenom likväl vunnit betydligen i langd, än hvad det möjligen kunnat ej behött för att förmodli3en leda till samma resultat, kan dock ieke förnekas. Sjelfva corpus delieti blir väl ändå i alla fall den styrda kursen samt distansen Är denna kurs så besksffad, att dea under vanliga förhållanden fört klart förbi Holmen, så kan endast ovanliga omståndigheter hafva inverkat på den; och om dessa icke ännu hunnit blifva närmare kända och bestämda, eller äro af natur att icke alltid kunna förutses och med säkerhet beräknas. så kan anledning möjligen , vara att förebrå eller lägga till last em stor olörsigtighet. Men en så beskaffad oförsigtighet, då den förarledes af en inre öÖfvertygelse om riktigt uppgiorda beräkningar, och e t väl grundadt förtroende till egen kapacitet, blir då ett mera gemensamt öde tillika vakar deröfver, i allmänhet bland sjöman kal lad för säkerhet, en annars lycklig egenskap, hvarförutan den ansvarige siömannens lif på sjön bliver en fortsatt kedja af mödor och vakor, och hans yr! ke en oafiåtlig kamp mot själs ech kroppsförsakelser. Insändaren här ingen anledning att betviflas, det Hr Krigshiskalen, för så vidt det af honom berott, hafver uteslutande för ändamtl och a sigt, att allenast fullgöra sin, i mål sådana som detta, förmodedeligen icke afundsvärda, tjenstepligt. Något personligt k!ender kan oekså icke här egenteligen vara meriagen att yttra. då man alt för väl kan finna huru mycket främmande har för dessa saker måste va18. Men om myn betr:ktar förfarandet med detta mål i sin helket och med afseende på dess natur, cch uppställer en jemförelse med förloppet och det möjligen blifvsinde resultates deraf, å ena sidan: en , undersökning och dom, utgående utan omvägar från en domstol, smmansatt af i yrket sakkunnige och . hemmastadde män, såsom t, ex, en Ceurt Martial af Engelske officerare, eller i Frankrike en Conssil de guerre; och å andra sidan: dessa undersökningar och förhör af, för yrket oeh sjötjensten vild främmande personer, troligen utan det ringasta begrepp derom, hvilka dock, likzsom i askygd af lagen ech å ombetets vägnar samt utan bestimdt mått, kunna på en höft utkasta, en så besk:ffad okuwnighets, förebråelser och smuts, för enveftertänklig vårdslös het mot, eniyrketupplödd, under många år på verlds hafven danad, utmärkt och ;alamt sjöman och offlcer: — Om man betraktar dessa olika sätt att undersöka och utreda en sak af ifrågavarande natur, månne del icke är alla skäl till att beklaga, att sådana lagskip-ls ningsformer i ett ordnadt samhälle fortfarande få ef ristera, och månne det icke bär antagas, att både f tiden för en sådan saks afgörande och det slutliga resultatet, vid de olika behandlingssätten, måste blifle t ( Gc t ( —— om —— Mm mm— va särdeles skiljaktiga. Må ej slutligen hvar och en i dubbelt afseende rädas, som af olyckan kan föras samma ställning, att svara inför åklagare och dom ra, de der knappast förstå den anklagades språk! La justice sherehe le coupable, VPequite cherche Pinnocent, Pa 5