nes dotter uppstigit på thronen, hade denna fårt sitt eget hof och egen anslagssumma; således kunde Hertiginnan af Kent naturligtvis bättre komma ut med sitt appanage, då hon bloit!c hade sig sjeli att sörja för, än då hon af detsamma derjemte skulle bestrida underhållskost-(c naden för sin dotter. A!la läto för öfrigt fullll rättvisa vede:faras Hertiginnan för det förträffli-!1 I i ga sätt, hvarpå hon uppfostrat sin dotter. I Ö:verbuset reserverade sig Lord Brougham emot beslutet om förhöjasng i Hertiginnans ap1 på age. Herr Hume har i Uaderhuset förkunnat, att! han i Februari ämnar inbringa en bill om upphörande af det anslag af 21000 L. om året, som nuvarande Konungen af Hannover ännu: uppbär såsom Hertig af Cumberland. Belgien. Underrättelser af vigtig och allvarssm beskaffepbet hade om morgomen den 14 dennes ankommit från B ässel till Lendon. Konungen af Holl.nd hade skickat manskap att hugga ned skogen Grinaewald, som ligger på den del at Storhertigdömet Luxemburgs område, hvilket! hålles besatt af Belgierne. Det sades, att Preussiska trupperna i granskapet hade fått befallning hindra de Belgiska att sätta sig emot det holländska skogshygget. Den största spänning herskade i Brissel. Ministrarne blefvo i sittande deputerade-kammare tillfrågade buru sken förhöll sig, och de tillstodo dess verklighet, samt tillkännagåfvo, att de gjort föreställningar emot Holländarnes procedurer. Konseljen sammanträdde den 11 om aftenen, och ventilerade frågan huruvida icke förstärkning af trupper borde skickas till Luxemburg. Belgiska besättningen i sjeliva fästningen Luxemburg utgör 11,000 man, och 4 bataljoner af garmsonen i: Löwen hade fått befallning att hålla sig färdiga till dess förstärkning. Det sades, att general Buzen fått öfverbefälet i Luxembaurg. Belgiska ministeren hade redan låtit göra föreställningar emot den af Holland tillämnade våldsamhet hos Tyska förbundsförsamlingen i Frankfurt, samt i London och Paris. England och Frankrike hafva memligen genom traktaten af Maj 1833 garanterat status guo emellan Hol land och Belgien, och aro således förbundna att mota Holländska konungens tilltag. Det märkvärdigaste i hela saken är, att Preussen ämnar blanda sig deri. Tidningen Echo de Luxembourg, hvilken utgifves i Arlon, säger bestämdt, att Preussarne fått befallning att sätta sig emot hvarje hinder, som Belgierne kunde lägga i vägen (för skogens nedhuggning), och Preussarne hafva härom underrättat Belgiska regeringen, varande, såsom de säga, förbundne att upprätthålla Storhertigens rättigheter. Måhända vill Preussen genom denna demonstration visa sitt missnöje öfver den sympsthi, katolska kleresiet i Belg en öppet ådagalagt för dem afsatte erkebiskopen i Cöln. Diskussionerne i deputeradekammaren i Brissel, rörande detta ämne, hade slutats så, att finansministern förklarade att, ifall uoderhandringarne icke ledde till något resultat, så skulle regeringen uppfylla sina pligter på ett sätt, som höfdes nationens värdighet; men han (ministern) trodde ej, att det skulle komma till någon sådan ytterlighet, och det vore bäst, att icke förgäfves störa allmänna lugnet för en sådan affär, derigenom att man åt densamma , gaf mera vigt än den förtjenade.