nes dotter uppstigit på thronen, hade denna
fårt sitt eget hof och egen anslagssumma; såle-
des kunde Hertiginnan af Kent naturligtvis bät-
tre komma ut med sitt appanage, då hon bloit!c
hade sig sjeli att sörja för, än då hon af det-
samma derjemte skulle bestrida underhållskost-(c
naden för sin dotter. A!la läto för öfrigt fullll
rättvisa vede:faras Hertiginnan för det förträffli-!1
I
i
-
ga sätt, hvarpå hon uppfostrat sin dotter.
I Ö:verbuset reserverade sig Lord Brougham
emot beslutet om förhöjasng i Hertiginnans ap- 1
på age.
Herr Hume har i Uaderhuset förkunnat, att!
han i Februari ämnar inbringa en bill om upp-
hörande af det anslag af 21000 L. om året,
som nuvarande Konungen af Hannover ännu:
uppbär såsom Hertig af Cumberland.
Belgien.
Underrättelser af vigtig och allvarssm beskaf-
fepbet hade om morgomen den 14 dennes an-
kommit från B ässel till Lendon. Konungen af
Holl.nd hade skickat manskap att hugga ned
skogen Grinaewald, som ligger på den del at
Storhertigdömet Luxemburgs område, hvilket!
hålles besatt af Belgierne. Det sades, att Preus-
siska trupperna i granskapet hade fått befall-
ning hindra de Belgiska att sätta sig emot
det holländska skogshygget. Den största spän-
ning herskade i Brissel. Ministrarne blefvo i
sittande deputerade-kammare tillfrågade buru
sken förhöll sig, och de tillstodo dess verk-
lighet, samt tillkännagåfvo, att de gjort före-
ställningar emot Holländarnes procedurer. Kon-
seljen sammanträdde den 11 om aftenen, och
ventilerade frågan huruvida icke förstärkning
af trupper borde skickas till Luxemburg. Bel-
giska besättningen i sjeliva fästningen Luxem-
burg utgör 11,000 man, och 4 bataljoner af
garmsonen i: Löwen hade fått befallning att
hålla sig färdiga till dess förstärkning. Det
sades, att general Buzen fått öfverbefälet i Lu-
xembaurg.
Belgiska ministeren hade redan låtit göra fö-
reställningar emot den af Holland tillämnade
våldsamhet hos Tyska förbundsförsamlingen i
Frankfurt, samt i London och Paris. England
och Frankrike hafva memligen genom traktaten
af Maj 1833 garanterat status guo emellan Hol
land och Belgien, och aro således förbundna
att mota Holländska konungens tilltag.
Det märkvärdigaste i hela saken är, att Preus-
sen ämnar blanda sig deri. Tidningen Echo
de Luxembourg, hvilken utgifves i Arlon, sä-
ger bestämdt, att Preussarne fått befallning att
sätta sig emot hvarje hinder, som Belgierne
kunde lägga i vägen (för skogens nedhuggning),
och Preussarne hafva härom underrättat Belgi-
ska regeringen, varande, såsom de säga, för-
bundne att upprätthålla Storhertigens rättighe-
ter. Måhända vill Preussen genom denna de-
monstration visa sitt missnöje öfver den sym-
psthi, katolska kleresiet i Belg en öppet ådaga-
lagt för dem afsatte erkebiskopen i Cöln.
Diskussionerne i deputeradekammaren i Bris-
sel, rörande detta ämne, hade slutats så, att
finansministern förklarade att, ifall uoderhand-
ringarne icke ledde till något resultat, så skulle
regeringen uppfylla sina pligter på ett sätt, som
höfdes nationens värdighet; men han (mini-
stern) trodde ej, att det skulle komma till nå-
gon sådan ytterlighet, och det vore bäst, att
icke förgäfves störa allmänna lugnet för en så-
dan affär, derigenom att man åt densamma
, gaf mera vigt än den förtjenade.