het tillhållna att sköta jorden, plantera trän och
poiatis, o. S. V. Spahis skola i Misrghine byg-
ga en vacker by, med trädgårds-anläggningar,
åkerbruk och boskapsskötsel. Officerare och
soldater få behålla såsom egendom alla hus, de
uppföra. Dessa anstalter, som vederlägga ryk-
tena om generalens krigiska afsigter, hatva för-
orsakat mycken glädje i Oran.
Afven 1itrån Konstantineh låta alla berättelser
ganska tillfredsställande. Stadens invånare hade
begynt komma tillbaka, och 10,000 räknades
redan... Kommuuikationerne med Bona och
Celle voro obehindrade. Dock hade exempel
furnits, att enstaka personer, som vågat sig för
langt fråm eskorterna, blitvit mördade; och men
kan knappast uvdra, att Achmets anhängare äro
förbittrade, då Uransmännen salt pris på hans
bufvud. Om Achmet hörer man foga. Han
skall hafva försökt hvad muter och iutriger
kunde uträtta hos flera högre franska officerare;
och det behöfdss marskalk Valees hela energi,
för att förekomma de elaka foljdernva bäraf.
EE Marsk. Valde skall hafva fått ordres att kom-
mz hem till Paris. Regeringen säges nemligen
ämna i de första kammarsessionerna framlägga
en fast ockupationsplan for Algier och således
örska muatligen öfverlägga rsed marskalken.
Kamrarne skulle sammanträda d. 18 dennes.
Oailon Barrot tyckes hafva begynt inse det
falska 1 sis ställning; ech hans organ, Le Sie-
cle, har högudligen förklarat, att han och den
öfriga oppositionen smna yrka valrättens ut-
v:dguing och Septemberlagarnas upphäfvande.
Samma tidniovg påstår, att Barrot äfven som mi-
mister skulle lika väl försvara sitt obereende,
som någonsiL Perier, och att, i fall han icke
i verkligheten finge föra presidentskapet, skulle
han afträda, likasom Thiers oeh Lefitte. Barrot
skall aldrig underkasta sig att vara minister på
samma vilker som; Perier, hvilken, aldrig var
verklig premierminister, utan blot böjde sig
ucgder tanken af d. 7 Augustin. ov:
Den namvokucvnige La Mennais, hvilken en
tid varit likasom bortkommen, har åter visat
sig. Han ämnade utgifva ett nytt arbete, som
skall heta Le livre du peuple, och hvaraf Na-
tional innehåller några profstyeken. Det har
samma bibliska färg, som Paroles dun cro-
yant, och samma poetiskt liberalt religiösa grund-
tanke om en kristlig republik. Stilen är dock
lugvare, renare, mera apostulisk, ehuru mindre
rik på poetiska skönheter.
Fr oska eskadern under amiral Gallois (som
var något sjuk) hade i medlet af November
kommit från Tenedas till Smyrna. Den bestod
at 4 linieskepp och en brigg. Eskadern trod
des komma att qvarligga någon tid vid Smyrna.
Spanien.
Und errättelserna härifrån innehålla föga nytt,
utofver hvad förra posten medförde. Man ha
de ännu icke i Madrid hunnit längre med bil-
dandet af den nya, blandade ministeren, än till
rykten derom. Förslaget att organisera en så-
dar, sades vara resultatet af en långvarig öfver-
läggning mellan frenska och engelska sändebu-
des, hvilka häri trodde sig se enda medlet ett
förbättra Spaniens nu varande ställuing. Herii-
gen at Gor och Martinez de la Resa förmoda-
des komma att ioträda deri, och general Nar-
vaez sades vara bestämd till krigsminister.
Att en såzan konselj kommer att sam
manflickas, till följe af det medelvägs-system,
man allt mer och mer söker etablera, är gan-
ska saunolikt; obegripligare är, att någon för-
nuftig menniska af eu dylik kan vänta det all-
ra: minsta för Spaniens räddning, hvilken, i fell
dra ännu är mojlig, åtminstone som forsta vil-
koret erfordrar enighet och energi hos dess
styrelse.
Markis Espeja har, i stället för Hr Campuza-
no, bhfvit utnämnd till spanskt sändebud i Pa-
ris. Skälet härill säges vara hans skryt om
sin gamla ech intima bekantskap med Ludvig
Filp. — Engelske ministern troddes innan ket
kosima att lemna Madrid, åtföljd af Br Mendi-
zabal
Mac vsggar sig nu åter i de ljufva förhopp-
ningsrua att pretendentens sak icke mer skal
stå så alldeles val, emedan Baskernes tiligifven-
het för bouom zBågot svalnat. Espartero skal
hafva öppnat hemliga underhandlingar, som länd
henom tll stor skada. fteremot är en öpper
underhandling, som dem sistvämnde ingått mes
auktoriteterna i Pamplona, icke serdeles till gagr
för Drouningens sak. Hau har nemhgen af dem
forsrat 30,000 piaster till sina truppers aflo-
nicg; ätvenledes bar han i alla Navarresiske