het tillhållna att sköta jorden, plantera trän och poiatis, o. S. V. Spahis skola i Misrghine bygga en vacker by, med trädgårds-anläggningar, åkerbruk och boskapsskötsel. Officerare och soldater få behålla såsom egendom alla hus, de uppföra. Dessa anstalter, som vederlägga ryktena om generalens krigiska afsigter, hatva förorsakat mycken glädje i Oran. Afven 1itrån Konstantineh låta alla berättelser ganska tillfredsställande. Stadens invånare hade begynt komma tillbaka, och 10,000 räknades redan... Kommuuikationerne med Bona och Celle voro obehindrade. Dock hade exempel furnits, att enstaka personer, som vågat sig för langt fråm eskorterna, blitvit mördade; och men kan knappast uvdra, att Achmets anhängare äro förbittrade, då Uransmännen salt pris på hans bufvud. Om Achmet hörer man foga. Han skall hafva försökt hvad muter och iutriger kunde uträtta hos flera högre franska officerare; och det behöfdss marskalk Valees hela energi, för att förekomma de elaka foljdernva bäraf. EE Marsk. Valde skall hafva fått ordres att kommz hem till Paris. Regeringen säges nemligen ämna i de första kammarsessionerna framlägga en fast ockupationsplan for Algier och således örska muatligen öfverlägga rsed marskalken. Kamrarne skulle sammanträda d. 18 dennes. Oailon Barrot tyckes hafva begynt inse det falska 1 sis ställning; ech hans organ, Le Siecle, har högudligen förklarat, att han och den öfriga oppositionen smna yrka valrättens utv:dguing och Septemberlagarnas upphäfvande. Samma tidniovg påstår, att Barrot äfven som mimister skulle lika väl försvara sitt obereende, som någonsiL Perier, och att, i fall han icke i verkligheten finge föra presidentskapet, skulle han afträda, likasom Thiers oeh Lefitte. Barrot skall aldrig underkasta sig att vara minister på samma vilker som; Perier, hvilken, aldrig var verklig premierminister, utan blot böjde sig ucgder tanken af d. 7 Augustin. ov: Den namvokucvnige La Mennais, hvilken en tid varit likasom bortkommen, har åter visat sig. Han ämnade utgifva ett nytt arbete, som skall heta Le livre du peuple, och hvaraf National innehåller några profstyeken. Det har samma bibliska färg, som Paroles dun croyant, och samma poetiskt liberalt religiösa grundtanke om en kristlig republik. Stilen är dock lugvare, renare, mera apostulisk, ehuru mindre rik på poetiska skönheter. Fr oska eskadern under amiral Gallois (som var något sjuk) hade i medlet af November kommit från Tenedas till Smyrna. Den bestod at 4 linieskepp och en brigg. Eskadern trod des komma att qvarligga någon tid vid Smyrna. Spanien. Und errättelserna härifrån innehålla föga nytt, utofver hvad förra posten medförde. Man ha de ännu icke i Madrid hunnit längre med bildandet af den nya, blandade ministeren, än till rykten derom. Förslaget att organisera en sådar, sades vara resultatet af en långvarig öfverläggning mellan frenska och engelska sändebudes, hvilka häri trodde sig se enda medlet ett förbättra Spaniens nu varande ställuing. Heriigen at Gor och Martinez de la Resa förmodades komma att ioträda deri, och general Narvaez sades vara bestämd till krigsminister. Att en såzan konselj kommer att sam manflickas, till följe af det medelvägs-system, man allt mer och mer söker etablera, är ganska saunolikt; obegripligare är, att någon förnuftig menniska af eu dylik kan vänta det allra: minsta för Spaniens räddning, hvilken, i fell dra ännu är mojlig, åtminstone som forsta vilkoret erfordrar enighet och energi hos dess styrelse. Markis Espeja har, i stället för Hr Campuzano, bhfvit utnämnd till spanskt sändebud i Paris. Skälet härill säges vara hans skryt om sin gamla ech intima bekantskap med Ludvig Filp. — Engelske ministern troddes innan ket kosima att lemna Madrid, åtföljd af Br Mendizabal Mac vsggar sig nu åter i de ljufva förhoppningsrua att pretendentens sak icke mer skal stå så alldeles val, emedan Baskernes tiligifvenhet för bouom zBågot svalnat. Espartero skal hafva öppnat hemliga underhandlingar, som länd henom tll stor skada. fteremot är en öpper underhandling, som dem sistvämnde ingått mes auktoriteterna i Pamplona, icke serdeles till gagr för Drouningens sak. Hau har nemhgen af dem forsrat 30,000 piaster till sina truppers aflonicg; ätvenledes bar han i alla Navarresiske