och arbetarnes rop.
Jag sökte då att finna mig i mitt öde oc!
att med tålamod afbida braudens slut. Deref.
ter föll det mig in, att man kanske skulle hör
mig, om jag ropade genom tappröret. Det va
en öppning, så stor, att mar kunde träda u
armen derigenom. Detta hål var vid bottnen
Jag föll derföre på knä på gruset, för att när-
ma min mun till öppningen. Mina händer vo:
ro försedda med stora vantar, hvilka voro all
deles våta, så att det var först när jag närma-
de min kind till metallen, som jag gjorde er
nedslående upptäckt: kopparn var nemligen
så varm, alt jag icke kunde vidröra den! Jag
kan ännu icke utan rysmng tänka på min far
liga belägenhet 1 denna stund. Jag steg hastig
upp, och gjorde otroliga bemödanden för ati
klättra eller hoppa ut ur kittelo. Jag skulie
hafva kunmat försöka att sterma himmelen! Jag
ropade, jag tjöt: till hjelp! Men lågornas hvä-
sande svarade ensamt på mitt rop. Jag satte
mig på grushögen i den tankan, att jag skulle
bokstafligen bli proberad i en kopparugn,
mer än sju gånger eldad.
Jag lade handen på min pancva; hon var fuk-
tad af en kall svett. Jag d:og upp urmin
ficka den hilla thermometern, hvilken jag be-
gagnat för att gradera min patients bad; han
utvisade 40 gr. Celsii!
Jag förde kulan intill kopparn; qvicksilfret
uppsteg med en sådan hastighet, att jag genast
drog den tillbaka af fruktan, att rö-et skule
springa. Nu förblef jag någon stund orörlig ;
derefter började jag gråta. Mitt mod ofve:gaf
mig, jag tillstår det, vid tankan på det lidande
som forestod mig, om metallen, som omgaf
mig, steg ända till glödhetta, hvilket jag hade
allt skäl att befara. Denna svaghet, om man
så vill kalla den, förmådde mig likväl att i bö-
nen söka den styrka, som fattades mig. Jag
bad således Gud stärka mig i de hårda pröt-
ningar, som han fann för godt att låta mig
genomgå. Jag bad honom om den nåden, att
icke låta mig falla i förtviflan, och min bön
var ej utan nytta. Jag kände mig lugnare och
starkare. Jag steg upp och vågade se faran i
ansigtet.
Thermometern stod på 45 grader, men jag
visste, att Fordicess och Bankes rön visat, att
den ledande fibern kan under en viss tid ut-
härda en dubbelt starkare hetta, utan att de-
komponeras. En stråle af hopp upplifvade
mig, när jag påminde mig de talrika exempel,
som mina egna studier gitvit mig. Jag erinrade
mig Larochefoucaults unga flicka, som inkrupit
i en ugn, der thermometern visat 142 gr. En-
ligt Sonnerats berättelse, finnas fiskar lefvande i
de varma källorna på Manilla, hvilka hålla 65
grader. Jag sökte påminna mig namnen på de
växter, som samma foörfatiare sett på ön Lucon,
och hvilkas rötter doppa sig i en bäck, hvars
medeltemperatur är 79 gr. Slutligen bjöd jag
till att tro, det kitteln icke var upphettad an-
nat än af den öfra elden, samt att, då denna
aftog i intensitet, kunde jag vänta att metallen
snart skulle svalna. Men ack, thermometern,
som beständigt steg, förskingrade snart detta
svaga hopp! Jag företog mig då att beräkna,
till hvilken temperatur-grad metallen skulle
kunna sti-a, innan luften, som omgaf mig, hann
till 120, hvilken jag ansåg möjlig att uthärda,
utan att dö. Men mitt hufvud forvirrades nå-
got, och jag kunde icke med trygghet fullfölja .
vidlyftigare kalkyler. Dessa bemödanden tje
nade imedlertid att upprätthålla min själsnärva-
ro ; jag kunde till och med göra observationer,
och författa nedanstående memorandum, ett
slags vetenskapligt testamente, skrifvet i åsyn af
en död, hkaså säker som förfärlig. Jag lem-
nar det åt läsaren i det fragmentariska skick,
som det författades i kitteln.
Jag är doktor M? på gatan Om man fin-
ner detta papper, må mean då gå till distillerings-
kitteln i den nya byggnaden, der jag dör, uppbränd,;
i brist på en stege.n E
KL. half 4 om natten: Fort! fort! (Jag hadel.
xx
redan skrifvit tvenne sådana lappar, som jag kastat
ut genem öppningen öfver mitt hutvad, i det jag
lindade dem omkring en tegelstensbit, men de föllo
förmodligen i elden).
Man skall finna mitt testamente i en låda till ;
venster i min chiffonier. Georg N må taga vård ,
om minz2 papper och uppbränna dem, som röra af-li
fären med S5 ... Mina våta kläder frambringa 1
ett slags ånga omkring mig. Thermometern 52 2. It
Kl. 12, 34 minuter. Luften är qväfvande. Jagls
är alldeles våt af svett.... Jag skall skrifva sålän-!
ge jag förmår.
Kl i till 4. Thermom. 55 gr.
47 min. på 1. Thermometern 60 gr. ;
50 min, på 4. Thermom. 66 gr. ;
Mina kläder äro torra som fnöske. De äro hårda!