mor i hennes hår. En del af novellerna törekommer oss dock hafva varit redan tryckta. — Af den vanliga, gamla hederliga almanachan hafva vi framför oss en edition, illustrerad af tolf små etsgravyrer, föreställande de olika konstellutionerna i ,djurkretsen, hva:till är bifogad en förklarande text på omsom prosa och vers, författad, såsom det påstås, af en skriftställare, hvilken sedan decennier varit publikens favorit såsom vår mest humoristiske och jovialiske poet. Om man till instundande jul icke af dennva författare har mer än dessa småstum par att vanta, så måste det erkännas, att han verkligen, så stjernbilder det denna gång må heta, lemnar oss en temligen matt ersällning för de stjerno, hvilka han föregående år låtit på samma gång som julljusen fägna både gammal och ung. Det hela bär något tydligt stempeln af att vara ett hastverk, men saknar visserligen icke den origivalitet, som tillhör denne författare. Ordlekarne och allusionerna äro dock icke alltid lättfattliga. Det lustbaraste påhittet synes oss nästan vara det om Skyttenn, föreställd under bilden af en centaur, och hvilken förmäles betyda en resande från det stora lägret, hvilken for ut som blott och bart menniska, men kommer pu tilbaka både som menniska och höät., Ur det nyss utkomna arbetet: istorisk Tafla af f. d. Konung Gustaf IV Adoifs första Lefnadsår. Detta arbete har det dubbla missödet att vara tryckt hos L. J. Hjerta och skrifvet af författaren till Skildringarne. Detta är en tillracklig förklarivgsgrusd till den omständigheten, att Dagligt Allebanda, rean två dagar efter skrif tens utgivande, skyudat sig med ett slags recensien, hvars slutmening är, att bokens inne håll är, såsom det tydligen säges, mokulatur, och dess syftning stt smäda och Bedsätta den familj, som Svenska Grundlagen tagit under sitt serskilda hägn, samt derjemte ett och anPnat lika beskaffadt utfall, medelst bibelspråk eller annat, på Grefve Brahe oeh hans slägt? .( För vår del skulle vi tro, att bokens syftning egentligen är att visa, huru Gustaf Adolf, dels genom medfodda naturanlag, dels genom riktningen af hans uppfostren, utbildades till hvad han sedan blef, och isynnerhet buru eet var enväldet ech den ställning, hvari hau derigenom försattes, medelst besittningen af en okontrollerad makt, som störtade honem. Ått ingå i en fullständig recension af detta arbete, skulle kanske för o:s anses mindre lämpligt; men npågon partiskhet för arbetet, i ens:ende till offi anen, der det är tryckt, synes åtminstone icke kunna liega i medd-landet af ett och annat utdrag. hvarigenom läsaren sjelf må kunna döma om makuaturens beskaffenhet. Se härt. ex. ett sådant, ur början af arbetet: p,Mins ni den 1 Novembar 1778? Glidjens! jubel från palatset till kojan: folkets stormande möjen: de otaligt omvexlande högtidligheterna! Hvadan dnna allmänna fröjd, dessa yrande fester?...... Ett barn var födt i konungsborgen, — hänryckningen hade ligrat sig kring Gustaf Adolfs vagga. Mans ni den 13 Mars 1809? Undran, förvåning, bestörtnivg i hvarje anlete: hufvu:istaden i belägringstillstånd: slottsrummens prakt besmittad af kasernspråk och båtsmanslater! Hvadan. detta tumult, denna förvirring? . ..Konungsborgen var blifven ett fängelse, fången var en konung och konuugen hette — Gu staf Adolf. Mins ni den 7 Febru ri 1837? Sakernas 2-: störda, obemärkta gång: ingen och intet sakvades: ingen och intet ovanligt fjettrade eftertenkan! Skulle väl i sjelfva verket någet anmärkningsvärdt i detta ögonblick förelupit? Långt derifrån! en småsak, en hva daglig händelse: bland Alpernas snö upphörde ett hjerta att slå, som börjat klappa blamd Nordpolens isar: berättelsen em ett kungligt dödsfall insmygd under ett diktadt namn i Sveriges Statstidning: och på Stockholms slott, kort efter underrättelsen om detta frånfälle, en präktig bankett, hvars brokiga hvimmel, hvars lysande ) Möjligtvis torde detta omdöme likväl icke vara så farligt, som man i början tror, Hrem vet, om vi icke ea dag kunne koppas en annan recension i Allehanda, som berömmer det nu ifrågavarande arbetet, af samma skäl, som nämnde tidning förut haft flora hvarandra motsatta yttranden, angående de RE I rea