talad OS fo je Itt Ke YC) Halt UC33 utom allvarligt öfvertänka orsakerne till dess för bättring eller försämring. — Låitom 0os3 for e liten stumd sysselsätta oss med det sistnämnda Hvem vill eller kan väl meka, att de förbättrad malmrostningsmetoderne och de upp!ysningar om rät ta sättet att i masugnen beskicka ma!merma, hvilk genom Fahlu Bererskola och dess elever blifvit med delade och spiidda, icke medfört ett betydligt ec ganska förmåniigt inflytande på tackjernstillverknin gen? Men bvem vill bevise, att stångjernssmidet med undantag af de fördelar, som vurnits genom et bättre tackjerm, stigit i samma mån som tickjerns beredniagen? En närmere granskning af demna sal skall nämligen uppdaga, att ae hinder, som hitiutill mött ech trotsat alla bemödanden för stångjernssmidet uppkomst, hufvudsakligen inbegrip: wti: smidets be ro.-nde at arbet:raes igdividuella skicklighet; det iö smederne påbjudna och i allmänbet antagna aflsnings: sättet; de till antal och iorm bestämda 7erkstäd-rms svårigheten att erhålla ett högre och lömande en: för ett bättre jern; samtislutligen i bruksegarnes och deras inspektorers i sllmänhet inskränkta teknologiska kärnedom om jernhandteringen. Det skulle dock blif a alltför vidlyftigt att här särskildt utveckla hvar och en af de nu uppgifna ors:kerna till s ångjernssmid ts tilbakastående; och må såunada endast i allnhet härom anföras: Att ett hastist wtvidgande aj det, förenadt med ett sag och matt fortgående radt a bete, vållat brist på eweder samt liket och slår: hes desamma. Att dex, med tå å efverjernet her-ende a! en ir kan derefter, hvicken i ? sk dlig för jeraet och förmånlig etacn, som denre varit sickliz i konsten, i nd eo NM Vv el ler ea någorlusda jon ech biaak vici ov ( jern. Att man icke ut även med satnad a fe i arbets:ttets iörsr 1 med h ) t ej dd ör nedi h ru adavt jern bör vira baskaffidt, om det tillsön i tackjirnet duzer gertill, ech em arkeet förrätta ed oafbruten nogsraurket; stam äfrvon att relationer; och i snerhet godt tåtan på ett bittra result.t; hvilkst seråson del äfven tfårdröjes gensm den hos inhesska som utländska handlinde staduade estt allt jern, som utan anmärkning genomgått , är of samma heskaffenkst, Att grundlig kän3 af yrket, med jätt räknade a:drag, endast är att finna hos några 1iå brukscgare ech isspektorer, tillhörsnde den i mårge tinz alitid ovisa usgdomen; oc att det derföre endast är vid de verk, der desse styra h.ndteringen, som den ej sälan beskedlige men alltid okunnige arbetaren utam anmärkning sköter, mer ej upparbetar, en närisg, som för sitt stizande otvifvelaktgt förutsätter både kemiska och mexaniska kunskaper samt förmåga och trihet att anväada dem, Om mau nu af allt detta vill draga dem slutsats, att Svenska stångjernet för närvarande är af sämre besk-ffenhet, än det i äldre tider varit; och endast bibehallor sig i verliskamdelm genom de förmåner, malmernas art ech förbättrade tackjermsblåsvimngar åstadkomm2; månne man då sagt lör mycket? Det må pu vara för mycket eller för litet sagdt derom, så måste deck litet mer tilläggas, rörande utsisteraa för Svenska jermafsättningen. Man har länge berättat em de högst förmånliga Tontrakter, som blifvit uppgjorda öm Dannemorzrjernet, och det blef icke längs en hemlighet, att det låg mycket sanning i denna berättelse. Ej underligt då, att många medtiflare till så rika skördar stkuile inlinna sig; och, lyckligt nog, hafva ock 16 å 18360 skeppund af andra stämplar firmått att på skäligen a vilkor iatränga sig i samma hawdel, utan attafnaen på Danmnemoraiernet derigenom blitvit minskad, Som detta ämne imellerti2 förer med sig ett noli me tangere, skole vi för denna gång befria det ifrån all närmare beröring ock endast upprepa dem kända semmeriska opisiomen derom; hvilken lyder så: At: beholvet af ett så beskaffadt jern är inskränkt ech redan fyldt, och att dessutem endast högst få mamer kunna lemna denna produkt, Många strödda försök, att låta det vanliga Svenska jernet gäl a för lika godt, hafva ock snöpligen misslyckats, och de bruksegare, hvilka förmått bereda em bestämd kredit åt sitt jern, nogsamt funnit, att sådant icke 1åtit gÖra sig utan omtanka, tålamod och ett med mera omsorg och mindre snabbhet än vanligt beredt ierm. Att dessa hinder imellertid hos märxgden af Herrar Patroner blifvit ansedda såsom alltför stora och besvärliga, är så mycket lättare att förklara, som de försvara och pistå, att om man beräkmsar kostnaden ech besväret vid tillverkningen af ett bättre jern, lönar det sig vida mer att til verka mycket jern för godt pris. eller med klara ord sagdt, mycket och dåligt jern ). Men mer än hälften af det i Sverige till verkade tackjernet är till sin art tjenligt att lemma ett utmärkt godt stingjern; och så länge dot Ryska stångjernet, det omgarfvade puddlingsjernet och det Fagelska och Franska trädkolsjernet ännu qvarstk i verldshandeln med ett högre pris och lättare afsättnina än det vanliga Svenska, synes mig, som ram ej fttades för ett till silt råämne alltid bättre, väl beredt, tätt och jemnt, Svenskt stångjorn Huru länge cch lyckkligt deremot vårt vamliga stångjern. odugligt till stålämne och sakniade det vanliga puddlingtjernets mjukhet och hemogenitet, kan, under för oss ogymnsamma tullförhållanden, täfla med det sednare i dex stora jernsmarknaden, terde tiden snart vv a ) Jernet af stämpela LN deck härifrån undantaget. ) För att ielw stöm den rådande opiniemren, bor: de ja: hafva sagt: vemligt jern, man, förvsiad