talad OS fo je Itt Ke YC) Halt UC33
utom allvarligt öfvertänka orsakerne till dess för
bättring eller försämring. — Låitom 0os3 for e
liten stumd sysselsätta oss med det sistnämnda
Hvem vill eller kan väl meka, att de förbättrad
malmrostningsmetoderne och de upp!ysningar om rät
ta sättet att i masugnen beskicka ma!merma, hvilk
genom Fahlu Bererskola och dess elever blifvit med
delade och spiidda, icke medfört ett betydligt ec
ganska förmåniigt inflytande på tackjernstillverknin
gen? Men bvem vill bevise, att stångjernssmidet
med undantag af de fördelar, som vurnits genom et
bättre tackjerm, stigit i samma mån som tickjerns
beredniagen? En närmere granskning af demna sal
skall nämligen uppdaga, att ae hinder, som hitiutill
mött ech trotsat alla bemödanden för stångjernssmidet
uppkomst, hufvudsakligen inbegrip: wti: smidets be
ro.-nde at arbet:raes igdividuella skicklighet; det iö
smederne påbjudna och i allmänbet antagna aflsnings:
sättet; de till antal och iorm bestämda 7erkstäd-rms
svårigheten att erhålla ett högre och lömande en:
för ett bättre jern; samtislutligen i bruksegarnes och
deras inspektorers i sllmänhet inskränkta teknologi-
ska kärnedom om jernhandteringen. Det skulle dock
blif a alltför vidlyftigt att här särskildt utveckla hvar
och en af de nu uppgifna ors:kerna till s ångjerns-
smid ts tilbakastående; och må såunada endast i all-
nhet härom anföras: Att ett hastist wtvidgande aj
det, förenadt med ett sag och matt fortgående
radt a bete, vållat brist på eweder samt lik-
et och slår: hes desamma. Att dex, med tå
å efverjernet her-ende a!
en ir kan derefter, hvicken i
? sk dlig för jeraet och förmånlig
etacn, som denre varit sickliz i konsten,
i nd
eo
NM
Vv
el ler ea någorlusda jon ech biaak
vici ov ( jern. Att man icke u-
t även med satnad a
fe i arbets:ttets iör-
sr 1 med
h ) t ej dd ör nedi
h ru adavt jern bör vira baskaffidt, om det
tillsön i tackjirnet duzer gertill, ech em arkeet
förrätta ed oafbruten nogsraurket; stam äfrvon att
relationer; och i snerhet godt tå-
tan på ett bittra result.t; hvilkst se-
råson del äfven tfårdröjes gensm den hos
inhesska som utländska handlinde staduade e-
stt allt jern, som utan anmärkning genomgått
, är of samma heskaffenkst, Att grundlig kän-
3 af yrket, med jätt räknade a:drag, endast är
att finna hos några 1iå brukscgare ech isspektorer,
tillhörsnde den i mårge tinz alitid ovisa usgdomen;
oc att det derföre endast är vid de verk, der desse
styra h.ndteringen, som den ej sälan beskedlige men
alltid okunnige arbetaren utam anmärkning sköter,
mer ej upparbetar, en närisg, som för sitt stizande
otvifvelaktgt förutsätter både kemiska och mexani-
ska kunskaper samt förmåga och trihet att anväada
dem,
Om mau nu af allt detta vill draga dem slutsats,
att Svenska stångjernet för närvarande är af sämre
besk-ffenhet, än det i äldre tider varit; och endast
bibehallor sig i verliskamdelm genom de förmåner,
malmernas art ech förbättrade tackjermsblåsvimngar å-
stadkomm2; månne man då sagt lör mycket?
Det må pu vara för mycket eller för litet sagdt
derom, så måste deck litet mer tilläggas, rörande
utsisteraa för Svenska jermafsättningen.
Man har länge berättat em de högst förmånliga
Tontrakter, som blifvit uppgjorda öm Dannemorzrjer-
net, och det blef icke längs en hemlighet, att det
låg mycket sanning i denna berättelse. Ej underligt
då, att många medtiflare till så rika skördar stkuile
inlinna sig; och, lyckligt nog, hafva ock 16 å 18360
skeppund af andra stämplar firmått att på skäligen
a vilkor iatränga sig i samma hawdel, utan attaf-
naen på Danmnemoraiernet derigenom blitvit min-
skad, Som detta ämne imellerti2 förer med sig ett
noli me tangere, skole vi för denna gång befria
det ifrån all närmare beröring ock endast upprepa dem
kända semmeriska opisiomen derom; hvilken lyder så:
At: beholvet af ett så beskaffadt jern är inskränkt
ech redan fyldt, och att dessutem endast högst få
mamer kunna lemna denna produkt, Många ströd-
da försök, att låta det vanliga Svenska jernet gäl a
för lika godt, hafva ock snöpligen misslyckats, och
de bruksegare, hvilka förmått bereda em bestämd kre-
dit åt sitt jern, nogsamt funnit, att sådant icke 1å-
tit gÖra sig utan omtanka, tålamod och ett med me-
ra omsorg och mindre snabbhet än vanligt beredt
ierm. Att dessa hinder imellertid hos märxgden af
Herrar Patroner blifvit ansedda såsom alltför stora
och besvärliga, är så mycket lättare att förklara, som
de försvara och pistå, att om man beräkmsar kostna-
den ech besväret vid tillverkningen af ett bättre jern,
lönar det sig vida mer att til verka mycket jern för
godt pris. eller med klara ord sagdt, mycket och då-
ligt jern ). Men mer än hälften af det i Sverige till
verkade tackjernet är till sin art tjenligt att lemma ett
utmärkt godt stingjern; och så länge dot Ryska stång-
jernet, det omgarfvade puddlingsjernet och det Fa-
gelska och Franska trädkolsjernet ännu qvarstk i
verldshandeln med ett högre pris och lättare afsätt-
nina än det vanliga Svenska, synes mig, som ram
ej fttades för ett till silt råämne alltid bättre, väl
beredt, tätt och jemnt, Svenskt stångjorn Huru
länge cch lyckkligt deremot vårt vamliga stångjern.
odugligt till stålämne och sakniade det vanliga pudd-
lingtjernets mjukhet och hemogenitet, kan, under för
oss ogymnsamma tullförhållanden, täfla med det sed-
nare i dex stora jernsmarknaden, terde tiden snart
vv a
) Jernet af stämpela LN deck härifrån un-
dantaget.
) För att ielw stöm den rådande opiniemren, bor:
de ja: hafva sagt: vemligt jern, man, förvsiad