ETT SNILLES HISTORIA. Af Kapten Marryat. (Forts. fr. Thorsdagsbladet). Hr Shuffleton Pope satte sig ned att skrifva stt moraliska försök. Han fann, hvad han icke förut märkt, att det var ganska svårt att lörja ett moraliskt försök, att det var förenadt ned ansenhg svårighet att forsätta det, och att dutet på historien gaf förskräckligt mycket att göra. Omsider var hans epus färdigt, och visserligen var det moraliskt, hvad andra förtjenster, som också kunde felas det. Shuffleton Pope gick till förläggaren red sitt arbete på fickan, och blef underrättad, att han om ett par dagar skulle få svar. Han väntade i trenne veckor, och var nästan död af otålighet. Omsider fick han sitt försök tillbakaskickadt, med anmodan att förkorta det till hälften. Förkorta det till hälften! tänkte vår kjelte. Detta var en ganska förolämpande proposition, men, tänkte Pepe, ,jag vill göret; den här förläggaren är ett nöt och en narr; men publiken dömer med förstånd. Låt mig blott en gång komma i tryck! Derpå satte Hr Shuffieton Pope sig ned och förkortade sitt försök till hälften, och bar det åter till förläggaren. Den följande månaden kom det icke in i tidskriften; men der stod en kort notis ibland dem till korrespondenterne: S. P. för sent, för att kunna införas i detta häfte.n Detta var tröstande, och vår hjelte väntade ännu en månad, och då magasinet utkommit, grep ban tag i det med den glada känslan af uppfyllda förhoppningar. Men den här verlden är en verld för gäckadt hopp. Det moraliska försöket syntes icke till i magasinet, och Hr Pope var åter nödsakad att söka rätt på netiserna för korrespondenterna, der han läste: Moralisk berättelse af S. P. i vårt nästa nummer. Ännu en lång månad af väntan förflöt, och omsider såg sig Hr Shuffleton Pope i tryck. Hvem kan beskrifva hans förtjusning! Han uppslukade sin egen berättelse, liksom markattorna göra då de järo sjuka och vilja göra af med sig: de äla wpp sig sjelfva, och börja alltid med svansen; men detta sätt att döda sig går långsamt, och lemnar tillräcklig tid för eftertankan, och följden är, att när de förtärt ett halft dussin knotor, så bry de sig icke vidare om att fortsätta. He Shuffleton Pope var högst lessen att finna förläggaren hafva tagit sig ganska otillbörliga friheter med hans manuskript; den redan förkertade berättelsen hade han ytterligare förkortat till nära hälften, och i stället att låta den vara en moralisk berättelse, såsom författaren kallat den, hade han ändrat titeln till en bort beråttelse. Det här går alltför långt,, tänkte Shuffleton Pope. Det var en moralisk berättelse, när jag lemnade den till förläggaren, nu är de blott en kort berättelse. Men jag har åtminstone kommit ut i tryck, och Södra Coble; skall genljuda af mitt rykte. Och så gick ha