islråd: Ledamot af Landtbrukssallskaperna 2259 la
sörz, Grätz, Klagenfurt, Leibach, Miinchen, Pragi8?
ych Wien. — Ötversättning från 3:dje original-upp- I P3
agan. 2 delar 3: 46 banke, A
Innehåll: ve
Första Afdelningen eller Läran om Jordmånens A
jeståndsdelar (Agronomi) afhandlar deras egenskaper, V1
t, ex. sandens, lerans, O, s. V., förmåga att qvarhål- ka
Ja vatten, lätthet att uppbruka, tjenlighet för olika ki
sädesslag, myllens beskaffenhet och verkan, kalkjordens I 8
förmåga att upplösa näringsimnen, enkelt sätt attj C
finna jordmånens beståndsdelar, o. d. Om kiimatets I7
inflytande, och deraf uppkommande olikheter, Om
matjordexs undre lager eller alf, och dess verkan, i
Om jemna eller sluttande läge, djupare eller grunda-
re matjord, och deruti inblandade stenar.
Andra Afdelningen innehåller Jordens förbättring
medelst gödslisg och Jerdblandning:r. Först ge-
nemgås de serskilta slagen af gödningsämnen, såsom
spillning f hornboskap, bästar och får, m. m., dy,
yttja, tång, halm, löf, kalk, aska, gips, m. m. huru
hrardera at dessa ämnen verka o. d. Derefter afhand
las huru de skola beredas och behanälas innan de
inörlifvas med jordmånen, huru ladugårdsgödsel skall
bäst läggas ech blandas med sbö o. d. for att brin-
ua, verkan af brunnen och obrunnen gödsel, på hvil-
ken jordmån den ena eller andra pessar, huru fi-
husen och gödselp!atsen böra vara inrättade; när den
bör utföras på åkern; beredning af kompost eller
blandring af gödsel och afskräden, samt dess verkan;
gödningssätt tör ängar; öfvergödning med gips, göd-
selvatten, o. d. jemfördt med vanlig gödning —
Sist afhandlas jordblardningarne, eller om förbittring
af sandjord medelst påkörning af lera och tvertom,
samt fremför allt dex vigtiga och af utmärkt fram-
gång ofta åtföljda methoden att förbättra styf lera
och andra jordmåner medelst påkörning ef mergel.
Tredje Aldelningen afbandlar Jordmånens brukning.
Den genomgår törst de serskilta redskaperne, och
vissr huru de böra vara konstruerade för att bäst
vinna ändamålet. Derefter föreskiifver den huru djupt:
åkerjorden bör köres ,och vändas, hvilket är olika
för olika omständigheter, som serskilt anföras; huru
ofta och hvilka årstider jorden bör köras, och på
hvad sätt; huru man serskildt skall göra jordmånens
yta ren och lucker, och hvilka redskeper dertil,
urder vissa omstindigheter, äro de tjenlgaste. Sist
afhandlas, huru man skall uppodla en förut vild, och
ouppodlad mark, undanrödja träd och buskar, zf-
tappa vatten, plöja, bränna och inhägn?,
Fjerde Afdelnjngen innefettar de allmänna före-
skrifterre för Vexters odling: Om utväljande af ut-
sädeskorn och frön, pröfning af deras friskhet och
groningskreft, indränkning före sådden i hvarjehanda
ämnan, m. m,., huru stort antalet af frökornen för
en viss rymd bör vera; huru tätt såningen bör ske;
hvilken tid den bör förrättas; på hvad sätt och huru
djupt nedmyllningen bör ske, — Huru vexterne se-
dermera skola skötas: rensning medelst serskilta red-
skaper, der ett så heskaffsdt åkerbruk idkas; vält-
ning, kupning, bandrensning, m. m. — Skörden;
kärtvarnes ändamålsenligeste uppställning för ett tor-
kas; införande och förvarande; tröskning, 0o. d.
Andra Delens Första Afdelning. Serskilta före-
skrifter för Serckilta Vexters odling. Om odling af
hvete, råg, korn, hafre, serskilta arter och artförän-
dringar deraf, hurudan och huru uppbrukad jordmån
hvardera sorten fordrar, huru mycken och huru ofta
återkomminde gödsling; hvilken tid sådden för hv2t-
dera bör förrittas: huru mycket utsäde erfordras
per tunnland på bättre och sämre jord; hurn stor
skörd kan påriknas, så väl i korn, som halm, under
olika förhållanden, m, m. — Om odling af örter,
bönor, vicker, bohvete, petater, rofvor, kålrötter,
morötter, på samma sätt för hvarje slag beskrifvet i
slla serskilta i förhållanden. — Om odlingen
af fodervexter: först de ständiga foderfälten, be-
teshagar och ängar, huru de kunna förbättras me-
delst ängsvattning, medelst påförande af jord eller så
kallsd Ergsföryngring, medelst turn öfvergödning,
o. d., huru betrizs från mossa och tufvor, huru slut-
ligen upplöjas och åter igenläggas, och hrilka gräs-
arter i detta fall äro mest gifvande att utså, m. m.
Derefter om odlingen sf egentligen så kallade foder-
vexter: klöfver, vicker, m, m. omvexlande med sä-
desvexter, på åkerjorden; brukningssätt, såningstid,
utsäde, alkastning o. d. — Sist i denna afdelning
afhandlas odlingen af lin och hampa, rapseat, vallmo
och endra oljevexter samt färgvexter, i anseende
till utsädesmängd och tid, jordens brukaing och
gödsling, m. m. liksom det föregående.
Andra Delens Andra Afdelning. Om boskapssköt-
seln. Denna afdelning upptager hälften af Andra
Delen, och omfattar Boskepsskötseln i sin helhet.
Den innef:ttar sålunda såväl allmänna föreskrifter för
parning, afvel, ans, utfodring, m. m. som serskilt
detsamma för hvarje sersilt slag af husdjuren Så
egnas serskilta kapitel åt hernboskapens arter, ett
serskilt åt hästskötseln, ett åt fårskötseln, o. s. Vv,
Uti kepitlet om kor beräkras mjölkafkastningen un-
der olika fodringsrätt för olika racer, äfvensom ser-
stilta methoder att bereda ost och smör genemgås,
och produkticnsbeloppet utsättes. Uti kapitlet om
fåren cgnas en serskilt uppmärksamhet åt ullafkast-
ningen af gröfre och finare racer, jemförds med hvar-
andra, huru de sednare skola frambringas och bibe-
hållas, m. m. Dessutom beräknas ock den olika
gödselmängd de serskilta boskapsslagen lemna, rela-
tivt till det foder de förtära.
Andra Delens Tredje Afdelning, Hushållslöra, in-
nehåller berskning af: nuru mycket arbete menniskor
och krestur kunna åstadkemma. huru mycken göd-
sel men behöfver för att underhålla en gifven åker-
vidd i fruktbarhet, huru stort boskapens antal bör
vara, och huru da åtskilliga på åkrarne odlade vex-
terna böra följa på hvarsndra, eller om träde och
vexelbruk, Sist egnas några blad åt göromålens rör-
delning, o. d.
PU
RTepoleon till häst, stor lithogrsfi af Horace Ver-
ee oo 4 oo oe oo 1A