Article Image
BOKHANDE:!: SBULLETIN, Pohlens Historia i sammandrag af Leo Thiesse. Stockholm. Ecksteinska boktryckeriet. 1836. Ehuru något sent, anse vi likväl som er pligt, att i vårt blad lemna en anmälan åt et arbete, som bör väcka intresse hos hvarje älskare af historien. MHvilket lands häfder hafva väl ect så högt tragiskt intresse som Pohlens och hvilket har väl sjutto år igenem så riktat på sig sorgens blickar från hvarje frihetens och rättvisans vän? — Ett folk, som fordom var det herrskande i hela östra Europa, som föreskref det nu så förfärliga Ryssland lagar, gaf sina bud i nordöstra Tyskland, respekterades af Skandinaviens magter och satte en väldig förmur för de allt öfversvammande Turkarna, — nedsjönk till den krafiöshet inom ett par århundraden, att det, oaktadt det mest heroiska motstånd, blef ett rof för egennyttiga grannar och försvann ur staternas antal. Och hvarföre? Ej genom brist på mod och patriotism hos sina söner, ty få länder hafva ett sådant öfverflöd på höga karakterer som Poblen, utan endast genom sina imsttut oners brister. Poblen var bestämdt att lära mensk igheten, huru otillräckligt blotta namnet frihet är för en stats bestånd och lycksalighet, om en sådan frihet skall grundas på millieners slafveri och intolerans; samt ej medgifver tillräcklig styrka åt den verkställande magten, att försvara sitt land och befordra lagarnas efterlefuaad. Pohlen står såsom en varnande bild om faran att vilja bibehålla föråldrade missbruk met en framskridande tids fordringar, och lärer, huru de mest lysande e genskaper äro ett intet, der ordning och sans fela. Pohlen föll; väl ej utan egen skuld; men i alla fall så äårofullt, och än mer, än Carthago fordom Och på andra sidan har historiens genius med dldskrift tecknat de drag af nedrighet, vel samhet och förhånande af all folkrätt, som her:skade i de kabinetters åtgärder, hvilka styckade Pohlen. Hotande pekar han mot framtiden, då den outbliifliga Nemesis skall komma, och vinkar en tröst åt det orat:vist tillintetgjerda folket, att stunden också em gång kan inträfla, då upprättelse skall kräfvas för det rysligaste våld, historien har att uppvisa, allt sedan Amerikas ödeläggelse genom Spaniorerna. Författaren till detta sammandrag förenar förtjensten af en vidsträckt beläsenhet i Poh lens häfder med en lätt och behaglig stil, som äfven i de minsta detaljer fångslar uppmärksamheten. Måhända skulle man em och acnan gång, ehuru sällan, kunna anklaga honom för någon flyktighet i sina omdömen, som för det pikanta glömmer det grundliga; men han är Fransman, och buru många af denna nations utmärktaste häfdatecknare kunna väl alldeles frikallas derif ån? Förf. börjar sitt verk med en ganska lyckad skild:ing af pohlska nationens upphof, seder, handel cch vetenskaper. Eadast hemsederna hade kunna: förtjena en något utförligare teckning. Om också delikatessen förmådde förf. att öfverga hvarjehanda, såsom det sätt, hvarpå spisa:ne i de adliga salarna begagnades om nätterna, så hade åtminstene den ridderliga seden, att vid gästabuden dricka ur den skönaste damens sko, väl varit värdig att ihågkommas. — Den tabell här finnes, pag. 18, öfver Pohlens geografi, visar läsaren med ett ögonkast, hvad Poblen under tidernas lopp varit och blifvit. Med nöje följer man detta poetiska felk på den romantiska banan af dess häfders första gryning. Lech, örnnästets (Gnesens) första grundläggare, den ömma Vanda, som störtade sig i Weichseln, då hennes älskare fallit för hennes soldaters svärd, slägtmördaren Popiels straff att uppätas af råttor, den från plogen till thronenm kallade Piast, äro tablåer, värdiga sagan och sången, och som eftertradas af ej mindre frappanta drag under de forsta kristna tiderna, såsem den i Frankrikes munkkloster uppsökte thronarfvingen Casimir, pohlska gqvinnornas otrohet mot sina frånvarande män under Beleslaw If, och det deraf följande slafkriget, samt Ienne furstes olyckliga ändalykt m. m. (För nerdiska läsare hade öfversättarem väl kunnat tillägga något om Mieczislaw I:s inflytande på nordiska angelägenheterna och anläggningen a Tamrmerhare) Man darp 0 ooo 0 oo 1 nn ct

1 december 1837, sida 3

Thumbnail