emot sin motpart gjort påståenden, angående ansvar eliter ersättning m. m., hvarom serskildt utlåtande meddelats, och 4:o i de mål, hvilka såsom tvistiga blifvit förvista till domstol, då oftast äfven varit fallet, att förklaringen icke funnits vara med stämpladtpapper försedd; äfvensom att vid kartering af inkomne okarterade ansökningar, hvarå sekegare för tillfället begärt att få lösa expeditionerne, hafva alltid de största till hands varande kartor användts, och om nägongång händt, att större antal deraf begagnats, än som kurnvat ega rum, derest stämpladt papper af passande valör vid sådana tillfällen funnits, har arfvodet för biliggningen sällan beräknats till mer än 4 sk. banko, då vanligen till dylika handlingar erfordrats stämpl!adt papper af sådant belopp, som icke kunnat fyllas med blott en karta af de i gälande CharteSigillateförordning bestämde värden: hafvandes alltid rämnde arfvode med ersittningen för det erforderliga stämplade papperet jemte lösen åteknats expeditionerne; hvilket allt med ed kan styrkas om så erfordras. Umeå den 21 Januari 1834, O. Martin, Landskanslist. (Sigill.) Att under den tid, eller ifrån den 4 sistl, Juni, som jag tjenstgjort vid Landskansliet härstädes, enahanda förhållande som det i förestående betyg omförmäldte, ägt rum i afseende på handlingars charterande och resolutioners utskrifvande åt svarande parter m. m.; det intygar under edelig förbindelse. Umeå som ofvan. Jon. Fr. Nyblad, Extr. ord. Landskanslist. (Sigill.) På begäran af Hr Lagmannen, Landssekreteraren och Riddaren M. W. Cygneus, varder härigenom till bevis meddelt: att under den tid jag tjenstgjort vid Westerbottens Läns Landskansli eller ifrån medlet af 1822, till Oktober månad 1825, något exemplar af de meddelade expeditionerne icke utskrifvits åt förklarande parter vid andra tillfällen än 1:0 då sådane parter sjelfve eller genom ombud anhållit att få lösa utslag; 2:o då förklaranden inlemnat eller insändt sin förklaring, antingen alldeles ocharterad, eller ock försedd med otillräcklig charta, och 3:0 då förklaranden emot sin motpart gjort påståenden om ansvar el!er ersättning m, m., hvarcxm särskildt utlåtande meddelats; ävensom att vid chartering af inkomne ansökningar, kvarå sakägare för tilllället begärt få lösa expeditionerne, alltid användts de största till har.ds varande chertorne, och, då det händt att större antal deraf begagnats, än som kunnat äga rum, derest stämpladt papper af passande valör funnits, har arfvodet för biläggningen, så vidt jag minnes, aldrig eller åtminstone högst sällan, beräknats till mer än fyra skillingar banko, vid hvilket tillfälle dock alltid tvenne handlingar nemligen ansökningen med bilaga skolat charteras; hvilket förhållande jag, enär så påfordras, kan med ed fästa. I sammanhang härmed anser jag mig, som sedan år 1829 i egenskap af Expeditionsfogde varit anbefald indrifva lösen för outtagne exveditioner inom första fögderiet, böra upplysa, att, på sätt mina afgifne redovisnirgsräkningar utvisa, nära hälften af de för förklarande parter utskrifna expeditioner icke kunnat, i anseende till bristande tillsång lösas, och att följaktligen inkomsten eller behållningen för dylika expeditioner måste blifva högst obetydlig, enär ifrån densamma afdrages ej mindre kostnaderne för renskrifningen, än chartorne till de expeditioner, hvarför lösen af förr omnämnd orsak icke utgår. Umeå d. 13 Februari 1834. Ch. M. Ulfhjelm, Länsbokhåillare. (Sigill.) Härvid får jag tillägga, att inga andra förklarande parter tillhöriga utslag, än sådane som omnämnas i 1:sta, 2:dra eller 3:dje punkterna af omstående bevis, åtföljt de till mig sflåtne erd.es, angående lösens uttagande. Umeå, som ofvan. Ch. M. Ulfhjelm. Att så vidt jag kan erhindra mig, med ganska få undantag, alla de utslager eller resolutioner, hos Konungens Befallningshatvande i detta Län utfärdade, med Hr Lagmannen och Riddaren M. W. Cygnei kontrasignation, som till mig ankommit med befallning att emot lösen tillställas förklarande parter, alltid funnits åtecknade mer och mindre bristande Charta Sigillata afgift; det varder uppå begäran sanningen enligt härmedelst betygadt. Skellefteå Hägglunda d. 21 Jan. 1834. N. Clausen, Expeditions (Sigill) fvgde. Att sedan Kongl, Maj:ts Nådiga Bref af den 14 Juni 1834, angående Korungens Befsllningshafvandes i detta Län förfrågan, rörande förklarande parters skyldighet att lösa beslut, hit ankom, exemplar af meddeldte utslag och resolutioner icke utskrifvits åt sådane parter, om de ej sjelfve sådant uttryckligen begärt; verder på begäran härigenom intygadt. Landskansliet i Umeå den 10 Maj 1836. O. Martin, Jon. Fredr. Nyblad, Landskanslist. e. o. Landskanslist. Att ett sådant förhållande, som omstående bevis omförmäler, vid härvarande Landskinsli ägt rum, ätven ifrån den tid min tjenstgöring vidtog, eller den 8 aistlidne Mars; betygar — Umeå d. 10 Mai 1836. C. E. Lindberg, Länsnotarie. Förestående afskrifters enlighet med de oss föreviste originalen, intygas af C. E. Lindberg. O. Martin. ————— 2 EEE HANDELSOCH SJÖFARTS-UNDER