om reformens flod skall flyta lugnat i sin bädd, eller dämmas till en tid, tills han vinner ny styrka, detta skall bero på det sätt, hvarpå ministrar och folk begagna den nuvarande ställningen och usaderstödja hvarandra. Ministrarne kunna, genom en djerf och öppen politik, rygga sig sjelfva vid sina embeten och göra samhället mycket godt. Genom att handla efter hvad de kallade en försonande politik, det vill säga försonaude mot Tories, men rättare efver hvad man utom huset oeh många liberala inom detsamma kalla en svag och vacklande poliuk, skadade de sig sjelfva i sista parlamentet och oem de fortara, att handla efter en sådan politik i det nu instundande parlamentet, skola de oundvikligen falla, icke så mycket ge nom sina motståndares styrka, som fastmer genom sin egen svaghet. Jag eger förhoppning, att ministraime skola oöfvergifva sin försonande eller svaga politik; klokhet och fördel bjuda det lika, deras bästa vänner bedja dem taga en djerfvare gång. Mitt hopp om större beståmdbet och kralt i de mimsteriella rådslagen bar blifvit väckt af några sednare tilld agelser, men isvunerhet af ett nyss i norra delen af riket af Lord Durham hållet tal. Hr L. s:ger val, att Lord Durham icke i hans tycke går långt nog; men han år dock glad öfver, att lorden förklarat sig för valrättens utsträckande til alla bofasta män, för treåriga parlamenter och för sluten votering. Då lerden bekläder ett högt förtroende-embete, ger denna hans förklaring anledning att hoppas, att ministrarne ämna handla djerfvaie an i vissa parlament. Och den ministeriella pressen be römmer talet. Vissa af de nuvarande ministrarna hafva också förr yttrat sig fer t. ex. ballot ten; lord J. Russell hade intagit den i första förslaget till sin reformbill. — Talaren visar slutligen, huru ögenskenlig den slutna valröstningens nödvändighet visat sig vid sista val. pLitom oss se på grefskaperna. Der finnes organiseradt ett ordenuigt förskrämningssystem; husbenden gör sina uuderhafvande olyckliga 1 denna verlden, och presten hotar att göra dem olyckhga i den tillkommande, om de våga votera efter samvete..n Bättre är det knappast i köpingar och ståder. Utan ballotiten blifver reformbillen en död! bokstaf. Må då ministrarne söka skydda den valkorps, som de genom reformbillen tillskapade. Må de öfvergifva det fåfånga försöket att blidka och försona Tories; må de ur Toryhänder rycka befälet öfver armcer; må de använda sin makt i staten och sin befordringsratt inom kyrkan till att försvaga sina fiender ech förstärka sig sjelfva; må de gifva folket en fri press och ett system för na-tionaluppfostran; må de visa benägenhet att åt folket inrymma ett deltagande i valet af sina representanter och att göra underhnset ull hvad det borde va:a — må de göra allt detta, och de kunna trotsa Tories, och i många år sitta var såsom de mäktigaste och populäraste ministrar, hvilka någensin styrde England., —— FR HH— nn