Utom dessa afgifter, som utgå af handeln (l och sjöfarten, bestå stadens inkomster af ordi-1i narie kontribution, börs-, brooch hamnbyggnadsafgift, inqvartering, tomtören, sakoresmedel, auktionsafgifter, burskapspenningar, trettiondepenningen m. m. samt hyror af stadens enskilda hus ech lägenheter. Den egentliga stadskassans eller drätselkom-1 missionens samteliga inkomster utgjorde år 1832 en summa af 258,795 rd. 10 sk. 10 rst., ochl år 1835 rd. 260,243: 45, 2, hvilken stundom varit vllräcklig, men stundom otillräcklig, hvilket var fallet sistnämnde år, då utgifterna gingo till 274,233 rd. 38 sk. 2 rst., nemligen ordinarie lön 60,664: 12, extra löner 6,040: 40, extra ordinarie utgilter, såsom skrifmaterialier, Jykttävdnivg, sotning m. m. 34,619: 23, 2; kosmnad för krono-uppbördsverket 41.813: 5, 8; intresseu på upptagna lån 18,455: 32, 8: allmänna renhällniogen 12,807: 19; hushyror 3 719: 32 — hvaribland staden erlåde 1200 rd. hyra ensamt för polskammarens lokal — fångförtäriog 6,834: 3, 2; brandväsendet 5,806: 46, 8; publika byggnader 72,926: 33, 4, hvar: ibland äreporten vid H. M. Konungens hemkomst från Norge och illumination å stadens hus, broar och platser kostade 12,461: 28, 4: fisksumparnes flytning har kostat 6,650: 23, 10; stadshusets utvändiga reparation 4,775: 17, 10; pålning i Rörstrands och Clara sjön 8 630: 42, 8 o. s. v. Sistnämnde år medförde sålunda en förökning i stadens skuld af 10,780: 16, 4, så att denna, sedan stadens fordringar hos alimänna Sundhetskoimiteen, hos Stockholms brandtörsäkring, för förskjutna muddringskostnader, innestående i Vexelbanken m. m. blifvit afdragua, uppgick till ett belopp af 343,495 rd. 2 sk. 1 rst. Till betäckande af denna skuld eger staden, utom dess innevånares gemensamma ansvarighet för densamma, en tillgång i sina fastigheter, som år 1832 upptogs ull ett värde af 513,886 rd. 32 sk. Häribland äro likväl, såsom sistnämnde års revisorer anmärka, fyra femtedelar deraf oumbarliga för allmänna eller municipala behof och följaktligen endast en femtedel att anse som jen tillgång, hvilken kunde upptagas till ett belopp at 115,000 rd., eller ungefar en tredjedel lat sjelfva skulden. För det öfriga föreslogo revisorerne, att någon amortissementsfond borde påtänkas, men hvilket likväl ännu icke skett. För ofrigt hafva de särskilta årens revisorer, i det de vitsordat D.ätsel-kommissionens nit och goda bemödganden , samt dess tjenstemäns I ordentlighet och skicklighet, likväl icke kunnat I underlåta en och annan anmärkning vid sjelfva I förvaltniogssattet. Salunda e.inra 1833 års reI visorer, att ett kontrakt om nndeihål af Sta dens brunnar och pumpar blifvit afslutadt med I Byggniogs Kamreraren Brogren mot en ärlig af (gilt af 898 R:ar eiler ndast 2 R:dr mindre än Ipumpmakareua erbjudit sig att öfvertaga nämnde bestyr. Som nu Kamreraren Brogren ar den, hvilken sjelt bör kontroiera arbetets verkställigi het, finua revisorerne det mindre lampliigt, att Jsålunda göra honom till sin egen koutrollant. lAtvenledes foresiår revisorerne, att då kontrakter med siadens hyresmän gå till anda, borde sådant tillkännagilvas i tiduvingarne, och anbud lemoitagas, hvarigenom tilfälie wll tätlan uppkom, dock med rättighet for ordentliga hyresoj män att bibehållas vid lägenheterna, nar de voro hugade att betala lika med det högsta anbudet o. s. Vv. OR