Utom dessa afgifter, som utgå af handeln (l
och sjöfarten, bestå stadens inkomster af ordi-1i
narie kontribution, börs-, bro- och hamnbygg-
nadsafgift, inqvartering, tomtören, sakoresmedel,
auktionsafgifter, burskapspenningar, trettionde-
penningen m. m. samt hyror af stadens enskil-
da hus ech lägenheter.
Den egentliga stadskassans eller drätselkom-1
missionens samteliga inkomster utgjorde år 1832
en summa af 258,795 rd. 10 sk. 10 rst., ochl
år 1835 rd. 260,243: 45, 2, hvilken stundom
varit vllräcklig, men stundom otillräcklig, hvil-
ket var fallet sistnämnde år, då utgifterna gin-
go till 274,233 rd. 38 sk. 2 rst., nemligen
ordinarie lön 60,664: 12, extra löner 6,040:
40, extra ordinarie utgilter, såsom skrifmateria-
lier, Jykttävdnivg, sotning m. m. 34,619: 23,
2; kosmnad för krono-uppbördsverket 41.813:
5, 8; intresseu på upptagna lån 18,455: 32,
8: allmänna renhällniogen 12,807: 19; hushy-
ror 3 719: 32 — hvaribland staden erlåde 1200
rd. hyra ensamt för polskammarens lokal —
fångförtäriog 6,834: 3, 2; brandväsendet 5,806:
46, 8; publika byggnader 72,926: 33, 4, hvar:
ibland äreporten vid H. M. Konungens hem-
komst från Norge och illumination å stadens
hus, broar och platser kostade 12,461: 28, 4:
fisksumparnes flytning har kostat 6,650: 23,
10; stadshusets utvändiga reparation 4,775: 17,
10; pålning i Rörstrands och Clara sjön 8 630:
42, 8 o. s. v. Sistnämnde år medförde sålun-
da en förökning i stadens skuld af 10,780: 16,
4, så att denna, sedan stadens fordringar hos
alimänna Sundhetskoimiteen, hos Stockholms
brandtörsäkring, för förskjutna muddringskostna-
der, innestående i Vexelbanken m. m. blifvit af-
dragua, uppgick till ett belopp af 343,495 rd.
2 sk. 1 rst.
Till betäckande af denna skuld eger staden,
utom dess innevånares gemensamma ansvarighet
för densamma, en tillgång i sina fastigheter, som
år 1832 upptogs ull ett värde af 513,886 rd.
32 sk. Häribland äro likväl, såsom sistnämn-
de års revisorer anmärka, fyra femtedelar deraf
oumbarliga för allmänna eller municipala behof
och följaktligen endast en femtedel att anse som
jen tillgång, hvilken kunde upptagas till ett be-
lopp at 115,000 rd., eller ungefar en tredjedel
lat sjelfva skulden. För det öfriga föreslogo re-
visorerne, att någon amortissementsfond borde
påtänkas, men hvilket likväl ännu icke skett.
För ofrigt hafva de särskilta årens revisorer,
i det de vitsordat D.ätsel-kommissionens nit
och goda bemödganden , samt dess tjenstemäns
I ordentlighet och skicklighet, likväl icke kunnat
I underlåta en och annan anmärkning vid sjelfva
I förvaltniogssattet. Salunda e.inra 1833 års re-
I visorer, att ett kontrakt om nndeihål af Sta
dens brunnar och pumpar blifvit afslutadt med
I Byggniogs Kamreraren Brogren mot en ärlig af
(gilt af 898 R:ar eiler ndast 2 R:dr mindre än
Ipumpmakareua erbjudit sig att öfvertaga nämnde
bestyr. Som nu Kamreraren Brogren ar den,
hvilken sjelt bör kontroiera arbetets verkställig-
i het, finua revisorerne det mindre lampliigt, att
Jsålunda göra honom till sin egen koutrollant.
lAtvenledes foresiår revisorerne, att då kontrak-
ter med siadens hyresmän gå till anda, borde
sådant tillkännagilvas i tiduvingarne, och anbud
lemoitagas, hvarigenom tilfälie wll tätlan upp-
kom, dock med rättighet for ordentliga hyres-
oj män att bibehållas vid lägenheterna, nar de
voro hugade att betala lika med det högsta an-
budet o. s. Vv.
OR