2: pang 1 Stockholm I Furenn Eng. Foralnaliagas Y illa Nygst:r, samt i Arboga hos Handlanden Öh a ÅF tröm, Festaureti on finner ombord. Å PETE Er ORSA REINE ERE EKEN EREAT ERE FA EES 2 2 i UTRIKES. en Frankrike. fa Vi nämnde 1 går ett par ord om rrsultat af deputeradevalen i Paris. Det har väl i d r I hela visat sig till formån för styrelsen, men v Isar dock, att sjelfständighetskänslan gör fram steg, och ministeren förlorar i moraliskt anseend bland hbufvudstadens valmän. Detta synes tyd ,Iligen vid en je mförelse mellan valen 1834 oc de nu slutade. : 1834 rostade 11475 blan 14651 anmälda valmän. och af dessa 11475 ut föllid 7624 röst.r för och 3390 mot ministeren slår 1837 blaud inregistrerade 16874 röstad tå 14319, hvaribland 7679 för och 6303 mot mi inistören. Ie miniseriella rösterna hafva såle f des hållit sig nästan vid samma antal; men op , I posiuonens har fördubblats. Är 1834 valdes lPauis ingen enda oppositionsk andidat (tv sal niyerte kom sedermera in, genom Thierss atsägel se. Ar 1837 äro Salherte och Arago vald i med dundrande plurahtet. Oppositionen stå Inu i en minoritet blott af 6 a 700. Hofve ilkan således på sin höjd skryta, att det med al :Ila sina lockmedel förmått bibehålla något af sit kometsvans. År 1834 stadnade Lafitte i en nu I noritet af 200 under sin motståndare bankirer I Lefebre; men 1837 ar skilnaden 9 röster, elle lrättare blott en, då man beräknar 11 röster som blifvit kasserade. Lefebre hann dessutom (till den absoluta plwaliteten endast genpm er I händelse, som gör valet tvistigt. En valsedel, I som blifvit räknad före öppnandet, förklarades Inemligen sedermera ogiltig, och de 1106 röster, som cen minist.rielle kandidaten fått, blif-! vo absolut pluralitet, i stället för 1107, såsom I det först ansågs böra vara vid förkunnandet af Ide afgifna rösternas antal. Den uppmärksamhet, med hvilken de främmande diplomaterne följde Lafittes val, är anmärkningsvärd; kurirer fed färdiga vid valet och alreste genast till alla trskter af Europa. — Från landsorterna varo 53 val kända, hvaribland endast 15 utiallit jör oppositionen och endast 2 för legitimister. j Salvandy och Georg Lafayette voro valde, LaI fitte hade gått miste i Rouen. England. I I afseende på den närva ande ställningen i ; England, och utsigterne vid det nya parlamenI tets öppnande, innehåller Hamburgerbladet Neue Zeitung en väl skrifven artikel, den vi här neidan reproducera, -h a ) Ju närmare parlamentets öppnande nalkas, desto mera sätta fruktan och hopp, rykten och ; gissninga det obestämda mäktiga väsen i roiselse, hvilket man kallar allmänna tänkesättet. I Folket frågar sig sjelft : hvilka förslag skall väl rege ingen framlägga? hvad operationsplen hafi va Tones kommit esfverens om? huru stor ma ljoritet få ministrarne? huru kommer landets i närmaste framtid att se ut? — Så vidt man kan draga slutsatser af olika åsigtem — säger ithe Patriot — väro Tories icke beredda på at! jgenast vid sessionens början leverera minist:arine den afgörande bata!jen Till och med tf: Times yttrar sig derhän, att den Skottske Whi jgen Abercrombys val till Talman icke kommer latt möta något motstånd, ech tillägger : Whigs isko a naturligtvis alltid påstå, att deras motståndare (ledas af partiafsigter. Times medger alltså, att en I dylik opposition vore blott och bart parti-opposi i tion, fastän Zen ganska säkert icke skulle utebhtva ij fall Tories hade makt dertill. Men deras kar i didat till talmansstolen, Sir E. Sugden. är wvisi serligen ingen Manners Sutton, hvars förtjenster af alla erkändes. Likaså kommer adressen ull svar på Drottningens throntal icke heller alt gifva anledning till några söndrande amendementer. Den första striden kommer deremot fatt bryta löst, då fråga blir om petit:onerna emot de Irländska valen. Fastån allmänna tän-. kesättet ick2 här kan inverka, utan afgörandet kommer att helt och hållet bero af parternas. i parlamentet taktik och operationer, så skola: dock alla ärliga ledamöter förena sig emot den; länge förberedda intrigen, som är grundad pa petitioner, köpta for samma nskrapade penningar och Spottiswoodska sammansvärjningen och den; heliga fonden, skola gå upp i rök. Sedermera. kommer 1i ordningen civillistan. Här skola Tories icke göra ministrarne några svårigheter, emedan de oupphörligt sträva att stäla sig in! hes den unga monarkinman, genom ögontjenst, Pa da e aAa gan Ara Elh ath Ach ÅA nns j