Hvad pottaske-tillverkningen i Piteå Lappmark be-
träffar, så medger jag väl, att den ännu der kan va-
ra i sin linda; men genom berättelser af Artvids-
jaursboer, har jag anledning att tro, det tjenliga
skogs-materialier der icke saknas, om dertill ock får
slutas af förhållandet i dertll nästgränsande sock-
narne, Lycksele, Degerforss, Burträsk och Norsjö.
Piteå Lappmarks invånare hafva, liksom alla andra
socknars, 1 båda länen, fått utförliga, lätt begripliga,
tryckta anvisningar, hurusom pottaska skall tillver-
kas; Piteå lappmarks invånare äro äfven i tillfälle,
att erhålla till detta ändamål stora sjudpsnnor, som
jemväl kunna begagnas till saltpetersjudning, och
hvilka Kongl. Maj:t Nådigst beviljat åt Norrbottens
invånare, på ganska förmånliga vilkor. Men ännu
felas allmän vilja och besluts-mhet, att tillgripa nya
binäringar. Westerbottens invånares berömvärda ex-
empel, torde dock snart åstadkomma en önskad ef-
terlöljd i Norrbottens lappmark. Hvad åter angår!
losändarens förda klagan ölver pottaskans låga pris,
at? Rdr Bags för lisp., så lärer väl den då ifrågava-
rande icke varit behörigen preparerad: ty,
mig veterligt, finnes ännu ingen kalciner-ugn i Piteå
lappmark, så qvalificerad, att derå kan beredas en
ren ara; imedlertid är det tillfredsställande för mig,
att kunna nämna, det folk från Arfvidsjaur nyligen
anmält sig hos Konungers Befallningshafvande, att
utbekomma pannor till pottask-sjudning, samt äfven
hos mig begärt, att, instundande vinter på min kal-
ciner-ugn härstädes, 13 kalcinera den råa pottaska,
som de till den tiden ämna tillverka. Också är till-
falle beredt för andra från bemälte lappmark, att,
under resan till kusten, i Nordsjö by 41å kalcinera
den råa varan i en ugn, som jag på anmodan derstä-
des har bygt i Sept. månad innevars:nde år, Bättre
och sämre pottaska har. under loppet af sommaren,
på maknaderne i Westerbotten blifvit betald med 2
Rdr 23, 48 å 12 sk. Rus pr lisp,, hvilket lägre pris
hufvudsakligen torde härleda sig af något okändt
handelsförhållande, och äfven till någon del deraf,
att ifrågavarande binäring i så många socknar ännu
är ny, samt att produkten således icke allestädes be-
redes med lika sorgfällighet, och merendels kalcine-
ras i dåliga högst olämpliga ugnar, hvilket dock med
tiden säkert komma att förbättras, genom öfning
och ospard uppmärksamhet få binäringens fortgång.
Hvarje slags vara, som utgör föremål tör handel, är
underkastad fluktnuation i värdet; men skulle man
derföre, att den ej alltid betalar sig lika fördelaktigt,
förkasta dess beredande?
Etfterföljande Sockenstämmo-betyg må imedlertid
tjena till bevis, huru allmogen 1 en socken, der
pottaske-näringen icke är mer än två år gammal, an-.
ser densamma.
Piteå och Strömnäs den 2 November 1837.
Carl Fredr. Plagemann.
De af Burträsks församlings lecamöter, som efter
Herr Assessor Plagemanns anvisning tillverkat pott-
aska, lemna härmed det enhälliga vitsord, att alla,
som gjort benörigt val aft vedslag och i öfrigt vid
operationen ej i hufvudsaken afvikit från de gifna
föreskrifterna, fått det resultat, som i Herr Asses-
sornsg sednare tryckta beskrifning utlofvas. Dessutom
anse vi oss böra tillägga, att vi funnit pottaske-till-
verkningen gifva en vida lättare förvärfvad och stör-
re behållning, än tjärubränning, erkännande med tack-
samhet den stora fördel, som af den nya handterin-
gen oss tillskyndats.
Burträsks Sockenstuga den 6 Augusti 1837.
Å Pottaske-tillverkarnes vägnar:
Is. Häggmark, C. E. Rönngren,
Pastor Loci. KronoLänsman,
Elias Johanson, A. J. Melander,
i Bjursforss, Nämndeman, — Bonde i Mjödrattnet.
Anders Andersson,
Bonde i Andersvattnet.
Enligheten med för oss uppvista Original-betyget,.
mtyga:
Joh. Fr. Rosengren, L. P. Granberg,
StadsFisc. o. LandsKontorist. LandsKonmntorist.