DET I LANDET.
Det finnes stundom inom menniskans fysiska
organism ett eget opasslighetstillstånd, hvilket
plägar kallas att vara hängsjuk, och som säkert
en och annan af våra läsare någon gång erfa-
rit. Humöret aftager, ögats eld fördunklas, en
tyngd känues öfver alla lemmar och en viss o-
ro i hela systemet, utan att man precist kan
tillkännagifva hvari det onda egentligen har sitt
säte; hvarföre man också ofta får höra perso-
ner af arbetsklassen och allmogen, som beklaga
sig öfver illamående och matthet, på tillfrågan,
hvad som felas dem, svara att de äro sjuka i
hela kroppen.
En sådan hängsjuka, om den icke genast går
öfver, utan visar sig fortfara, är af alla läkare
ansedd såsom ett ganska vådhgt tillstånd, och
slutar, om man ej i tid söker upptäcka och
undanrödja dess orsak,! med en kris, som icke
sällan kan kosta patientens Kf.
Erfarenheten har också visat, att just en
sådan belägenhet, då sjukdoms-organerna ic-
ke tydligt uppenbara sig, utan ligga spridda så
till sagandes i hela det innersta af systemet, då
det onda snarare visar sig i en allmän slapphet
och brist på helsa, än i våldsamma plågor, att.
ett sådant sjukdomstillstånd ofta nog mera än ett
verkligt febertillstånd fordrar skarpsinnighet, ur-
skillning och en noga kännedorn hos läkaren bå-
de af de allmänna lagarna för det animala Hf
vets och de serskilda organernas förrättningar,
och af patientens konstitution, för att leda sig
till källan af det onda och kunna föreslå bo-
temedlen.
Likasom med menniskokroppen förhåller det
sig också med samhällena; äfven de hafva stun-
dom ,ondt i hela kroppenn; oro, ömhet och
tryckniog kunna kännas i de serskilda lemmar-;
na, utan att några häftigare paroxXysmer genast!
tillkaunagifva hvar det onda har sitt hufvudsate.
Vid sådana tillfällen är det i det ena likasomii det
andra fallet framförallt tvenne saker, man bör iakt-
taga, den ena, att icke låta illamåendet fort-
fara tills det får öfverhanden, den andra, att icke
genom palliativer, som för ögonblicket dölja och
tyckas qväfva det onda, bidraga till dess för-
värranae eller söka råd och botemedel deremot
hos qvacksalfvare, och s. k. ,kloka gubbar,.
hvilkas kunskaper inskränka sig till kän nedo-
men att låta åder, pålägga dragande plåster och
salfvor eller bota invertes med krut och an-
dra lika starka preparater.
Ett särskildt ondt, och icke den minsta af
de olägenheter som åtfölja det tillstån i vi bär
ofvan tecknat, är att en patient, som tilläfven-
tyrs ifran början råkat i händerna på den o-!
kuvn:ga vålmeningen, och funnit att dess sym-;
pati- eiler hästkurer icke bj:lpa, slutligen blif-
ver likgiltig, ja ofta nog fattar moivilja för all
medicin och fördömer hela läkarekonsten, der-
före att den på honom rikat blifva oriktigt använd.
Om vi tillämpa dinna jemnförelse mellan!
samhället och menniskokroppen på vär! eget
land, så lärer det svårligen kunna nekas, att,
det all) vi här ofvan skildrat, inträffar på dess!
narvaraude tillstånd. I
Det finnes vissa sådana symptomer af!
ondt i hela kroppenn, som kännas så all-!
mänt, att ingen mera kan bestrida dem, och
så inrotade, att de endast för ögonblicket kun-
na döljas, men ingalunda fördrifvas, hvarken
med rökelser eller deputationer. Vi äre icke!
de som tro, att något vinnes med att väcka;
modlösnet eller hvad man kallar oud blod, och
derföre synes det oss öfven tjenligt att vid det-
ta tillfälle icke förbigå, det vårt land har nå-
gra förmåner, som flera andra civiliserade länder
sakna. Ibland dessa förmåner är t. ex. den,!
att om lagarna äro föråldrade och behöfva re-
formeras, så är det likväl en stor fördel, att
rättvisan vid domstolarna icke är så dyr härstä-l
des, som på de flesta andra ställen; att om, för
upplysningens spridande bland den stora mäng-
den, föga är gjordt genom inrättningen af sko-
lor för allmogen, i jemföorelse med hvad som
annorstädes äger rum, så kunna vi dock lyck-
önska oss, att, genom religions - undervisnin-
gen bland presterskapet, massan är räddad ifrån i
fullkomlig råhet. Vår rådande kyrka kan ickej
sägas behäftad med det bigotteri och den reli-!
giösa intolerans, som presterskapet i vissa af de!
katolska länderna eller till den grad förtryckan-!
de för nationen, som den protestantiska kyrkan
i England, och hos mängden af folket ligger!
djupt rotad en känsla för rättvisa, tro och he-
ke
der, som utgör sjelfva lifs-principen för sam-
1 o AY o ip . ro od
hällens bestånd. Men man må gifva C
fördelar allt mö ach alckaend