Article Image
man anser förlusten på papper med blott tvenne namn möjligtvis kunna blifva ganska betydande. Derom är man imedlertid ense, att bolagsmännen vid bolagets upplösning icke kunna göra någon forlust, i anseende till den stora reserv-fonzen och revisionen af ett råd af 15 personer. — Räcker bolaget imedlertid blott i 5 eller 10 år, så är dess politiska ändamål uppnådt; och om man besinnvar Lafittes ålder, så kan man väl med skäl antaga, att detta politiska ändamål är det enda, som han har i sigte. — Dessa voro den nya demokratiska koahtionens direkta financiella medel till inflytande; jag skall en annan gång utförligt yttra mig om: de båda andra hufvudmännen, Maugin och Pages. Här vill jag blott nämna, att Cormeuin och Adago :synas ganska betydan-e i andra ledet. Den försnämnde, hvars otroliga publicisti-ska talang redan bragt Orleanuska dynastien om flera milliovers inkomst, har straxt efter val-. komittens organisation börjat sin verksamhet, och är i detta ögonblick sysselsatt med tredje upplagan af sitt mästerverk: Porträiter at Frankrikes parlamentariska Talarc, ett verk, som betydligen bidragit att dekreditera och desorgarisera den sista kammaren, och således att f-amkalla den nuvarande katastrof. Han tilläg-! ger tvenne porträtter, Aragos och Lafittes, hyilka förut blott varit ytligt behandlade; Aragos; såg man redan i dag, såsom prof, i Nouvee Minervce. Jag kan icke nog fästa eder uppmårksamhet på detta snillrika arbete; porträtterna äro stränga, men obeskrifligt sauna. KONSTANTINEH. Några; underrättelser om deuna stad, hvaraf Fransmännen under sitt eröfongskrig i Afiika nyligen kommit i hesittning, torde i detta ögonbliek vara af intresse. Konstantineh, af Araberne kalladt Cassamtina, är det fördna Cirta, Sitt nuvarande namn har det erhållit efter kejsar Constantin, som återuppbyggde och förskonade det efter ett krig. — Dess sfstånd från kusten är, enligt Plinius 48: Romerska, det är: nära 7 Svenska mil. Det var de fordna koungarnes af Numidien hufvudstad, och Strabo säge-, att det kunde sända 20,000 man infanteri och 10,000 kavalleri i fält. Justitianus lät reparera alla 1uinerna på norra och vestra sidan, ferdabblade skanstor j nens antal och ökade murarnas höjd. Han anlade äfven en aqueduk för att afhjelpa vattenbristen, och blef kallad stadens andre grundläggare, I Det sednare Romerska väldet i Numidien börj:de år 534, sedan Vandalernes siste konung: G-limer blifvit dethroniserad; men det var icke; så varaktigt som det föregående. Vandalerne hade, hkt alla besegrade nationer, som söka und i gå väldomen, flytt till bergstrakten, som alltid är fihetens sista värn, och af deras umgänge och gifter mål med Numiderne föddes en stam, som var de nuvarande Kabylernes ursprung. Sådant var den v,Afrikanska provins ns till stånd, då i 7:de århundradet Arabernes horder. drifne af en blandning af religiös fanatism och krigisk enthusiasm, öfversvämmade Afrika, planterade halfmåvan på ruinerna af Carthago och med svärdet utbredde Mahomets lara. Ifrån den tidem saknar man nästan alla u: derrättelser om Konstantineh. Christne resande kunde icke larg e intränga i ett land, som ständigt utgöt sina barbariska horder äfven på Europa, och hotade sjelfva den Christna er ts Senare, då Araber och Morer efter 800 års vistelse i Spanien utdrefvos från Europa och de Christne i sin tur landstego i Afrika, förblef likväl de inre af landet för dem obekant; ty Spanio:ernes och Portugisernes eröfringar : ivskrävkta till någa få städer på kuster. Den hufvudstad, i hvilken Massinissa hade regerat 60 år, var siluneda i tio sekler nästan en fabel för den civiliserade verlden, tills några underrättelser derom lemnades af en resande i början af! 1720 talet. Den nuvarande staden Konstantiveh lärer inpebålla omkring 1700 hus, icke med öppna! tak och terrasser, såsom de flesta andra mori-; ska städer, utan tickta med tegel. Den bebos: af omkring 30,000 personer, Morer, Coulouglis; och Judar. 8000 deribland äro vapenföre. ! Carbak eller citadellet är en gammal byggvad, på ben högsta punktenv af staden och omgifven at branter. Denna fästnitg dominerar staden, men är i sm ordning domine:ad af klipporna! i nord och nordvest derifrtån Caktusträden,! som betacka kipporna och omgifva murarna med! sina kolossala blad, bildar en naturlig förskansAA ar

7 november 1837, sida 2

Thumbnail