va ee nd oo ee Lä vv vw alorig åkit så hårdt. Denne skiutsande upp gifver, att ban fått 1 R:dri drickspengar, hvilka troligen skulle anses såsom en dusör för det hårda körandet. I I öfrigt har ingen af de ifrågavarande 5 hästarne blifvit, i anseende till sin framtida brukbarhet, skada !e, och skjutsbönderne hafva icke blifvit misshantilade. Hassla den 4:d Augusti) 1837. G. Karth. Ehuru således utrönt blifvit, att fråga om ersättuing icke af hästarnes ägare blifvit väckt, hade likväl kammartjena:en Johansion och hofmästaren Le Cocq begärt, att, för uppdagande. af det angilna förhållandets osannfärdighet, un-de: sök. ing derom måtte inför Konungens SS fallningshafvande anställas; i hvilket ändamål, e mindre hr kronofogden Ecbom, som fått be fallving i dag här tillstäteskomma, beredd att angilvelsen styrka, än äfv.n förrbemälde J:hansson och Le Cocq, åtlöljd2 af hoffuriren Häbner, nu fingo foreträ:e. Efter det hr kronofogdens ofvaniatagne rapport blifvit uppläst, tillfrågades Johansson och Le Cocq, huruvida de nu medg fve eller fo:tfarande bestridde riktigheten deraf, och uppfor drade hr kronoogden till den bevisning, han kunde åstadkomms; och då de förklarade sig sådant äska, lemuades ytterligare företräde åt hästarnes ägare, Eric Ersson i Räfsta, Carl Jansson i Årsta och Per Jansson i Foderby, af hvilka den foörstuoämnde yttrade, att, ehuru han, vid tillfrågan af expedtions-kronofogden Karih, icke ännu fö märkt någon skada å de tvenne, honom tilhörige, hästar, som varit anspände för kammartjenaren Johanssons vagn (N:o 10, hade likväl sedermera förmärkts, att den ene af dem var behäftad med boglamhet och den andra af döfkoller hvilket han tilltrodde sig med grannars vittnesbörd och hastläkares intyg kunna styrka. Uppå anmaning tillkännaga de: efter hr kronofogden Edbom, att, hvad beträffar affärden från Rotebro, expeditions-kronofogden Karth, jemte dpersoner, han iukallat, skulle lemna upp ysning, samt att, i afseende å hvad hr kronofog den angifvit rörande den af honom sjelf åsedde förbifarten vid Hammarby lasa ett, hr kronofogd:n anmodat ägaren af Skälhamra, hr grosshan laren Palm, och säteriägaren Åslander att sig infiona och berätte. se afgilva. Sedan, i anledning daf, grosshandlaren Palm fåt förekomma, berättad : hn: att måndagen d. 17 sistl. Juh, efter det han, jemte öfri,e ledamöter af direktionen öfver Hamma-by lasarett, nyligen uppstigit f.ån ett nämnde dag hålet sammanträde uti lasarettets invid landsvägen beläg ne byggnad, hade han, tillika med andre närvaiande, 1!ö st hört ett hastigt narmande ljud af åkande och derefter sett två vagnar i strängaste fy.språng ila förhi i så våldsasa fart, att de åskåd-ude personerne först icke annat kurnat tro, än att hästarne skenat, ehuru denna förmedan sedermera un ianröjdes derigenom. att kuskarne syntes, det oaktadt, flitigt nyttja piskorna. Och då vagnarve urskiljts tillhöra den för Hans Maj:t Konacgens resa till R3sersherg, berörde as, uppbudade kungsskjuts, hade flere närvarande uppmanat kronofogden att hos Kozungens Befallningshafvande anmäla ett så oförsvarligt och ovärdigt förfarande, hvilket de, af föregående erfarenhet, tillskrefvo någre af den underlydan de hofbetjeningen och visste vara stridande mot Hans Maj:ts egen höga vilja. Säteriägaren Åslander, derefter hörd, afgaf lika beskrifning med grosshanilaren Palm, angren !e förbifarten vid Hammarby lasarett. Expeditions-kronofogd.n Karth anmälde då, att ban till upplysving i fråga om affärden från Rotebro, hvars häftighet han sjelf åsett, hade inkallat nedarnämnde personer, nemligen först: Eric Ersson i Örsta, närvarande vid Rotebro, då ifrågavarande vagnar dit anukommo och afgingo, vitsordade, att, så svart forspänningen fullbor tats, båda vegnarne satt sig i fart f an gästgilviregården med sådan hastishet, att den ena vait nära att falla omkull mot den andra, hvarefter de i bredd körts uppföre den länga backen från Rotebro 1 fullt galopp, hvarunder piskorna gått till höger och venster. Jan Ersson i Lilla Hagen och Anders Ersson i Körlinge algåfvo lika berättelse med nästföre gående. Le Cocq och Johansson, som nu uppmenades att yttra, huru de efter allt detta ville för klara förloppet, sade sig icke vilja bestrida,