Vv ULVPES vn lll 0-0 egära, att K.R.R. skullesupphäfva sig alt renonstreran sina förmän deras uteblifoa eller vidagna åtgärder. KONTROLLÖREN MIDDENDORFFEFS FÖRKLARING. Kontrollören vid Uppbördsoch Kassörsontoret, Middendorff, berättar, att han, som 1828 erhöll transport från Revisionskontoret, ler ban var älste revisor, ej mottog sin befattning förr än Februari 1829, samt att han då senast begärde imventering, men möttes af Fiudr och Winroth med det svaret, att inventeringen borde uppskjutas till dess 1828 års re dogörelse af Findr blifvit afgifven. Denna redogörelse (för 1828) afgafs ej förr än i Okto ber 1829. Imedleriid hopades räkenskaperna, hvilket gaf anledning att ytterligare uppskjuia inventeringen, och Middendorff vidtog då den utvägen, alt vägra sin underskrift uuder redogörelserna, som af Findr ensam uppsattes. För ett par år sedan hotade Winroth att anmäla Middendorff för denna hans vägran , men tvert emet M:s onskau verkställdes icke detta hot. Middendorff anser sig ej hafva varit förpligtad, att anmäla Finers försummelser hos någon annan än boksluts-kamrern (Winroth); detta hade han gjort, och då ingen anmärkning mot saknaden af hans underskrift vid redogörelserna blifvit gjord, anser han sig fri från ansvar. Att gå förbi boksluts-kamrern och anmäla F. hos tullstyrelsen, fann M. icke nödigt, emedan han ej misstänkte F., såg honom lefva i bästa förstånd med Winroth och undgå alla anmärkningar, och icke heller kände M. de sammanträden, öfverläggningar och sluga åtgärder, som förebades af F. och dess öfriga kentrollanter på uppbordskontoret. Slutligen, i August månad 1836, klagade M. hos Generaltullstyrelsen och anhöll, att få öfvertaga redogörelsen; detta beviljades , och sålunda kommo de förskotter, M. begärde för kassörs-kontoret, oafkortade i hans händer, och Fmer blef ej i stånd att med dessa förskotter betäcka sin balans, hvilken derföre kom i dagen. M. anser sig således vara den, som jupptäckt balansen. tl Åt den ingående uppbörden hade M. egnat I mindre uppmarksamhet, än åt kassaförvaltninIgen, emedan den förra var underkastad flera kontroller. Han hade likväl alltid jemfört vecI koförslagen, dem Finer upprättade med tullkammarns uppgifter, samt tillsett, att kassaI behållningen och lefveranserna voro riktiga. I Deremot bade han ej jemfört Findrs jurnal med tullkammarens uppgifter, men han ansåg ock denna jemförelse onödig, emedan Finärs jurnal ej var underkastad revision, och en konniveos mellan tullkammarens föreståndare och Fii ngr gjorde all kontroll omöjlig; och utan en sådan konnivens, i forening med kammarkonto rets försummelse att granska redogörelserna, an— såg M. ingen balans hafva kunnat uppkomma eller fortfara. En sådan kontroll hade äfven, alltifrån dess anbefallande, år 1825, åldrig blifvit iaktragen. le Middendorff anmärker vidare, att då uppbördset) kontoret ej har annan redogörelse än bloit veckoförslagen, men tullkammaren deremot uppgifver både månadsförslag och årsredogörelse, och I dessa båda granskas i kammar-kontoret, så bea: I rodde allt på denna granskning, hvilken, om den , I blifvit verkställd, gjort allt döljande af en balans öfver 6 veckor eller högst 2 månader alilo ) deles omöjhg. Om Middendorff företagit sig, iojatt gora anmärkningar vid den försummelse, chlsom i tullkammarens redogörelse äger rum, förmenar han den bafva blifvit lemnad utan afseaI ende, hvaremot han påstår, att icke blott tullrI verkets kammar-kontor, utan äfven Kgl. KanoI mar Rättens reviston, utan svårighet kunnat er upptäcka kalansens tillvaro. er Om Finers tillgrepp säger M. sig ej haft ens er en aning, så mycket mindre som F. ägde den rkonsten att förställa sig och visa sig lugn, samt de alltid lefde i godt förstånd med Winroth. Liaj kaledes kände M. intet om F:s låneoperationer, ut en enda undantagen. I F:s sterbhus funnos e-! skuldsedtar för mer än 148,000 Rdr Bho, lit och M. uppmanar enhvar att visa minsta skymt n dertill, att han om Jlåne-operationerna haft ch minsta kännedom. De lån, han sjelf lemnat, voro förskotter, som alltid vid qvartaleis å, slut riktigt ingingo eller kunde ingå, och till er hvilkas utgifvande M. ägde vederbörligt muntsat ligt tillstånd. an! Genast efter F:s död anställdes bos M. intm PUMd MM 3 oo me ia