vå VVE MFEFKEMMRMPIR2SS RN ;reskrifven tid afgifva sina redogörelser, i anlb cende till vissa medels redovisning. m ,När., fortfar Hr K. RB. R.. efter flere gjorda åminnelser, ändtligen Maj månads uppbördsförslag ör sistlidet år inkom från Uppbördskasse-kontoret i örjan af sistvekre Februari månad, och GeneralÖörslaget för samma Maj månad straxt derpå inlemsdes till GeneralTulstyrelsen, anmälte jag hos DeartementsChefen för Kameral-ärenderne, Hr Kanslidet Valerins, Finers försumlighet, och bad MHrik CansliRådet förhjelpa mig att hålla efter Finer. Hr (1 LansliRådet gick då ned till Uppbördskontoret och 1 om snart tillbaka med den underrättelse, att Finer otvat inkomma med Juni månads förslag i veckan. In ych Juli månads den pålöljande. Jag talare en stund lg lerefter med Finer härom, som lofvade mig detsam1 na: men detta löfte blef ej uppfyldt, ty efter Here ,åminnelser derom, inkom Juni månads förslag, först n i nästlidne Mars månad, hvarå genast anställdes C sranskning, men befanns högst felastigt. Finer tillIce spordes genast derom, då han förklar:de sig hafva bejåatt ett misstag, som snart skulle bifva rättagt, och begärde förslaget tillb.ka. — Jag tillssde hosom sedermera tidt och ofta, att det rättade förslaset skul!e inlemnas, — men slutligen förklarade han, 1 att på kontoret vore det icke möjligt: uträtta något ! dermed, i anseende till de löpande göromålen, som : hindrade honom derifrån, hvarföre han sade sig vilja i taga handlingarna hem till sig under de begae helgedagarne, som förväntades, för att der i stillhet ! i mA mm AA kunna få arbeta. Fredagen den 17 Mars om morgonen begaf Finer sig till sitt hem med handlingarne, oah samma dag på förmiddagen blef jag inkallad uti Tullstyrelsens —sessionsrum till General Tulldirektö! ren, Hr Grefve Posse, der äfven Herrar KansliRådet Vilerius, Förste ExpeditionsSekreteraren Fåhraeus och Tullstyrelsens Sekreterare, Karström, voro när. varande. Frågr blef nu om Generalsförslagens septidiga afgifvande, samt det af Finer felaktiga Junij månads törslag. hvaruti hav uteslutit erhållna för skotter, till ett belopp af 30,000 Rdr Bko, och skulle Finer genast uppkallas: men då jag anmälte att han var bortgången till sitt hem, för att der icke allenast omarbeta Juni månads förslag, utan äfven uppgöra flere månaders redogörelse, så befallte Herr Grefven mig, att på eftermiddagen gå hem till Finer och med alfvarsamhet tilålla honom att sina skyldigheter uppfylla. — Detta verk ställde jag. och tillsade Finer på Herr Grefvens vägnar, att till måndagsmorgonen hafva Juni, Juli, Augusti och September månaders förslger färdiga, hvilket han lofvade och sade sig vilja i samma vecka begära några dagars permission för att kunna uppgöra de återstående månadernes redogörelser för det töregående året — Derefter gick jag rån honom, men: återkom Lördagen eller Marie bebådelsedag den 48. Mars på eftermiddagen för att efterse hvad som var. avenceradt med arbetet, då han förevisade mig, stt de så kallade stommarne till alla fyra förslagen med sina vitlar voro uppgjorde, och på min erinran derom, att summorne deri också borde vara intyllda, svarade han med det uttrycket: Gud ske lof! jag har morgondagen på mig, och allt skall gå för sig Jag lemnade Finer. men kom igen Sondagen den 19 Mars klockan sex på aftonen, och när jag såg på hans arbete och faun att dermed i-ke var långt hunvnet, förvånades j-g och frågade orsaken härtill? Finer törmälte, att han mått mycket illa hela dagen, men befann sig då något bättre och satte sg att fullfölja arbetet. Jag kunde ej nu undgå att strängt påminna honom om angelägenheten att afhjelpa sin begångna försummelse och derjemte föreställa honom om våd n och äfventyret för både honom och tee, att låta än längre härmed förhalas. Tillika ansåg jag verkligen rådligt att inhemta så mycken kunskap som möjligt om de sannskyldiga orsakerna till detta trassel, ty att de föregifna hindren icke voro de verkliga eller deraf kunde ursäktas och förklaras den betydliga långsamheten, det kunde dåmera nästan tagas ro för atgjordt. Jag fråvade alltså Fiser : om icke åtskillige personer stodo i skuld hos honem? De-pi I svarade han: jo, jo men Gudnås! alla vilja 13åIna, men ingen tänker påatt betala. Jag till sade howom genast uppgöra en förteckning på alla de I personer, som voro honom skyldisa, samt beloppe I deraf, och bifoga denna förteckning vid förslagen il Detta lofv.de han under förnyad förpligtelse och be dyrande att hafva allt färd. gt till dagen derpå dei q -l20 Mars. — Då infann j:g mig ån ytterligare kloc I kan sju på morgonen hos Finer, som på min fråga rlom han hade sina förslager färdiga? — svarade ja -l samt att endast summeringen fattades, hvarmed ha -! ville skynda och aflägsn:de sig, då jag punktlige I begärde besked, hvad tid på förmiddagen vi skull träffas på kontoret, bestämde klocka2 emellan ni: och tio Jag bortgick och klickan emellan tio oc! ellofva kom underrättelsen om hans timade död. Rättare, tror likväl K. R. R., att man förfa rit um Generaltulldirektören den 17 låtit efter skicka Finer, suspenderat honem, fråntagit ho nom kassanycklarna och ålagt honom att unde tillsyn uppgöra sin redogörelse, samt derefte -lanbefallt en generalkasseinventering; sådane sake Ylhade då kunnat uppdagas, som nu hgga i mör Iker begrafne. Aldrabist, säger K. B, B., had ;ldet varit om Generaltulldirektörenv, då han i Mö .månad förlidet år erhöll upplysning derom a I-lår 1835 års uppbörd återstod ett betydligt be lopp af tullafgitter som, ej voro inbetalda, låt anställa en undersökning; då hade mycket kun dnat uppdagas och göromålen mellan kassörn oc I kontrollören kunnat blifva ferdelade. K.R.RB. fåster vidare uppmärksamhet derpi s-latt han tjenat 53 år, deraf 23 år sisom Kamre rel vid bokslutskoutoret, samt i 17 år redovis tsle.e. Ht rfr2 DI sas tvnlllamrar ll datta kant e mm ——