pannmåls-produktionen, 2. M om malmfälteo. 3. Om tvebrytningen, malmadugstea samt konstbyggnaderna till vattenu; plordiindT sen m. m. 4. Om tackoch stång-jernstiltverknin8 gen, samt hvarje verks privilegier och inrättningar. d 5. Husvudsskliga slutsatser, iaxdavde till ytterbgarej upplysning om bergsbrukei inom orten, 0. Om me rättningar, ländaude till lactnad i uttorsela at bergsgets jerneflekter. 7. Om slagets kassor och r inerografisk anteckning, A till socknarises fattige såsom iuderstod avslagne me-jr del, samt skolinrättningar. Märtu: kommer en in13 ed ina uppgilt på de förnämsta vattendragen och; landkä nivsanes höjd Ölver hitvet. häradets Fiora,j samt slutligen åtskilliga rv. Lill verket hörer Tiven en karta. Om ocks it cch enuat atsecnde:(q något vore att Önska vid s digra Opus, så eger d det likvät ovestridligt i audra att den ga.ska var sen illiga fortjenster och bar för stå istken vara af mycken nysta. Westmanlands Jöas Hushå hungs-sält I skap, hvilket ut. iivit detsamma såsom sjette delen !3 at sina Handlin.a, har d om visat ett vackert , prof på sin verksamhet oc i provinsen rOter, tr Julin-Fabricius, en ung Tysk litteratör, numera anställd såsom iarare vid Hillska sko-: lan a Barnängen härstädes, och bekant för sina. öfversältningar af atskilliga utal vär skönhetslitteraturs nyaste alster, har utgivit en Pysk: grammlik lill bruk för högre lärdomsskolor och undervisningsanställer. Fot. säger, i sitt företal, att han velat astadkomma eit ar-; bete, hvilket åt hvar cci eu, som biand oss studerar Tyska språket, kande gifva en klar ; åskadning dels af språkets fundamenter, dels al de uyaste och fattigaste systemer, etter hvilka; dessa fundamenter blifvit oranade och der man! sökt att uppföra språkets bygnad elter lagar, hvilka, såsom resultater at de torträffligaste Tyska granmmatisters djupare och grundligare fo:skningar, hemtats från språkets egendoml:ga anda och våsende, äfvensom dess historiska utveckhng, och icke, såsom jävgo varit händelsen, till en del grundats på empirism och ofta godtyckligt uppställda geundsatser, och han har så mycket mindre ansett ett sådant arbete ofver flödigt eller åndamålslöst, som de hitintilis har i laudet utkomna iyska grammatikor icke synas hafva hållit jemna steg med den nyare tidens forskningar i denna gren at Tyska litteraturen.? Det mäste erkännas, att detia Hr Fabricii rande innebär en fullkomlig sanning, och man behöfver icke deriore törneka de telativa fortjenster, som en och annan al de på sednare åren hos oss utkomna snart sagdt otaliga tyska läroböcker, bet aktad ur dess synpuskt, äger Det ä nemigen för den före sta skoluudervisning:n , elier nästan uteslutande som el menta:böcker, slia dessa grammatikor bitvit utgifna, och de haf:a aldrig hojt sig cerhän, att behandla sitt ämne tilosoliskt, el.er såsom veteuskap i detta ords strangare mening. Er F:i arbete bör derföre vara högst välkom met för hvar och en, som unskar intränga nagot djupare i det Tyska, med vårt eget i så mänga ats-enuden närbeslägtade, sprakets inre väseude och karakter. Hr F. synts 05 hafva löst der ingenting mindre än lätta uppgift, han foresat sig, med en framgång , som man kunnat vänt: en med brinnande alfiuteresse för hvad det af en litterator, hvill var för saken förenat på samma gang ett mång årigt sjelfstudium af sitt mode små: , och no; biiauing alt kunna kritiskt bedöma och begag na de nyare tyska språkferskarnes arbeten samma väg. Det så till sägandes egentligen re glementariska i denna grammatik omvexiar me upplysande anmärkningar och räsonnemanger en m-ngd nya åsigter och theoremer, och H J. F. har derigenom lyckats att af en 1 sig sje så torr vetenskap, som språkläran, göra nagon ting ve-kligt inter:ssant och underhållande if ven for den, som anzars skulle ansett sig b vuxit fån grammatiken. Re Den suillrike romanforiattaren Bulwer, iörfa Öm os Kr oo AH mn Ping; mm ÅN