pannmåls-produktionen, 2. M
om malmfälteo. 3. Om tvebrytningen, malm-
adugstea samt konstbyggnaderna till vattenu; plordiin- dT
sen m. m. 4. Om tack- och stång-jernstiltverknin- 8
gen, samt hvarje verks privilegier och inrättningar. d
5. Husvudsskliga slutsatser, iaxdavde till ytterbgarej
upplysning om bergsbrukei inom orten, 0. Om me
rättningar, ländaude till lactnad i uttorsela at bergs-
gets jerneflekter. 7. Om slagets kassor och
r
inerografisk anteckning, A
till socknarises fattige såsom iuderstod avslagne me-jr
del, samt skolinrättningar. Märtu: kommer en in- 13
ed ina uppgilt på de förnämsta vattendragen och;
landkä nivsanes höjd Ölver hitvet. häradets Fiora,j
samt slutligen åtskilliga rv. Lill verket hörer
Tiven en karta. Om ocks it cch enuat atsecnde:(q
något vore att Önska vid s digra Opus, så eger
d
-
det likvät ovestridligt i audra att den ga.ska var
sen illiga fortjenster och bar för stå istken vara af
mycken nysta. Westmanlands Jöas Hushå hungs-sält I
skap, hvilket ut. iivit detsamma såsom sjette delen !3
at sina Handlin.a, har d om visat ett vackert ,
prof på sin verksamhet oc i
provinsen rOter,
tr Julin-Fabricius, en ung Tysk litteratör,
numera anställd såsom iarare vid Hillska sko-:
lan a Barnängen härstädes, och bekant för sina.
öfversältningar af atskilliga utal vär skönhets-
litteraturs nyaste alster, har utgivit en Pysk:
grammlik lill bruk för högre lärdomssko-
lor och undervisningsanställer. Fot. säger,
i sitt företal, att han velat astadkomma eit ar-;
bete, hvilket åt hvar cci eu, som biand oss
studerar Tyska språket, kande gifva en klar ;
åskadning dels af språkets fundamenter, dels al
de uyaste och fattigaste systemer, etter hvilka;
dessa fundamenter blifvit oranade och der man!
sökt att uppföra språkets bygnad elter lagar,
hvilka, såsom resultater at de torträffligaste Ty-
ska granmmatisters djupare och grundligare fo:sk-
ningar, hemtats från språkets egendoml:ga anda
och våsende, äfvensom dess historiska utveck-
hng, och icke, såsom jävgo varit händelsen,
till en del grundats på empirism och ofta god-
tyckligt uppställda geundsatser, och han har
så mycket mindre ansett ett sådant arbete ofver
flödigt eller åndamålslöst, som de hitintilis har
i laudet utkomna iyska grammatikor icke synas
hafva hållit jemna steg med den nyare tidens
forskningar i denna gren at Tyska litteraturen.?
Det mäste erkännas, att detia Hr Fabricii
rande innebär en fullkomlig sanning, och
man behöfver icke deriore törneka de telativa
fortjenster, som en och annan al de på sed-
nare åren hos oss utkomna snart sagdt
otaliga tyska läroböcker, bet aktad ur dess syn-
puskt, äger Det ä nemigen för den före
sta skoluudervisning:n , elier nästan uteslutande
som el menta:böcker, slia dessa grammatikor
bitvit utgifna, och de haf:a aldrig hojt sig cer-
hän, att behandla sitt ämne tilosoliskt, el.er så-
som veteuskap i detta ords strangare mening.
Er F:i arbete bör derföre vara högst välkom
met för hvar och en, som unskar intränga nagot
djupare i det Tyska, med vårt eget i så mänga
ats-enuden närbeslägtade, sprakets inre väseude
och karakter. Hr F. synts 05 hafva löst der
ingenting mindre än lätta uppgift, han foresat
sig, med en framgång , som man kunnat vänt:
en med brinnande alf-
iuteresse för hvad
det af en litterator, hvill
var för saken förenat på samma gang ett mång
årigt sjelfstudium af sitt mode små: , och no;
biiauing alt kunna kritiskt bedöma och begag
na de nyare tyska språkferskarnes arbeten
samma väg. Det så till sägandes egentligen re
glementariska i denna grammatik omvexiar me
upplysande anmärkningar och räsonnemanger
en m-ngd nya åsigter och theoremer, och H
J. F. har derigenom lyckats att af en 1 sig sje
så torr vetenskap, som språkläran, göra nagon
ting ve-kligt inter:ssant och underhållande if
ven for den, som anzars skulle ansett sig b
vuxit fån grammatiken.
Re
Den suillrike romanforiattaren Bulwer, iörfa
Öm os Kr oo AH mn Ping; mm ÅN