minst med korrektionsäas, som somligstätes är
bruk, men icke heller med andia sjukvårds-anstalter
ty merendels blifvrer ingendera deraf förkofrad, mer
väl båda ömsesidigt besvärade
Hvad formen och inredningen af en byggnad fö
detta ändamål beträffar, har: man redan, ehuru kort
tid man ifrat för sådana inrättningar, uppgifvit er
mängd olika planer. Några sådane har jag efte
fransk, tysk och engelsk modell aftecknat och hem-
bragt, och finnas de bifogade min rapport till Kongl.
Sundhets-Kollegium, men äro här för vidlöftighetens
skull förbigångne. Andra äro oss bekantafrån engelska,
italienska och tyska författare. Det vissa och enda
allmänna omdöme man kan fälla deröfver är, att de
alla hafva sina fördelar och olägenheter. S8 skulle
omöjligt, enligt min tanka, Esquirols vackra och för
Frankrikes mildare klimat passande plan duga för
oss. Men jag får ej uppehålla tiden med kritik öf-
ver dessa planer, och gör det så mycket mindre,
sem jag är för egen del öfvertygad, att planen, om
den annars ej är orimlig, hvarpå vi redan anfört ett
exempel, gör mindre till saken, allenast de hbufvud-
sakliga och ofvanföre uppgifne villkor af separation,
promenader, gårdar. o. 8. v uppfyllas. Alla, som
uppgjort planer för dylika imrättningar, synas hafva
svurit på, att allt skall finnas under ett tak. Dervid
sågo de mer på en vacker byggnad, på ekonomiens
och betjeningens beqvåmlighet, än på de sjukes åter-
ställande ; men detta är för mig det första och sista
ögonmärket. Jag går till och med så långt i fritän-
keri ifrån våra största planmästare, att jag tror det
vara långt tjenligare, atti flere och itrån hvar-
ann skiljda byggnader vårda de sinncssjuke , än
att uppföra ett enda, om än aldrig så planmässigt
och storartadt palats, Så ser Jacobi äfven saken.
Jag tror ock, att denna ide icke föga skall båta vårt
ekonomiska tillstånd; och förutsatt att en allmän lä-
keanstalt skulle åvägabringas, föreslår jag att inköpa
en passande egendom, som har flere betydande bygg-
nader; och jag kan ej inse, att man bättre kan upp-
fylla en af planmästarnes och det med skäl käraste
id, den att betaga en sådan inrättning allt utseende
af fängelse eller arrestort, än då man med ringa syn-
bar förändring begagnar en egendom, sådan den be
boddes af förnuftiga menniskor. Detta kan också
utan fråga verkställas vid em läkeanstalt, men. ej
vid en inrättning för obetlige Eger man medel att
från grunden bygga nytt, må man då uppsöka den
vackraste och bästa plan, och man finner lätt flere
variationer deraf, och lätt är det att förklara grun-
derna hvarföre den ena är bättre än den andra o 3.
v. Mitt förslag blir dock verkstälibart med betydligt
mindre summor.
Långt vigtigare än byggnadens form, blott denna
är för ändamålet brukbar, är de sjukes klassificerinz
inom byggnaden. Dervid äro vanligen så många och
stora svårigheter att konsiderera, att dertill fordras
ett eget studium, Det är omisskänbart, att byggna-
dens form härvid är bestämmande, och just derföre
att man må mindre bero derat, har jeg föredragit en
Inrättning aft flere byggnader, Könen böra
skiljas från hvarandra, och der sjukantalet är stort.
har man med rätta för hvardera en inrättning; stilla
måste skiljas från stormande; snygga från osnygga;
anständiga får ej förblandas med oanständiga; plampa
och råa menniskor ej med dem, som fått bildning
och seder, o, 8. v. Man måste tillse för hvilka ge-
mensamt bord eller enskilit, gemensamma sofrum el-
ler enskilda passa o. 8. Y.
Det vore lika ändamålslöst att här uppgifra en
klassifikationsplan, som förut en byggnadsplan : der-
med må sparas, tills fråga uppstår om ett förslag,
som skall verkställas. Jacobi har på den sköna
läkeinråttningen Siegburg 5 afdelningar för hvarje
kön; Roller i sitt förslag har 7 afdelningar för de
botlige och 5 för de obotlige o. s. v.
Resultat. Häraf torde redan synas, utan att
nårmare detaljera allt hvad som till en dylik läkean-
stalt erfordras, 1:o att vi ännu icke äga en sådan;
2:o att den är i hög grad behöflig och önskvärd;
30 att en pensionmsinrätwning för obotade, men stilla
och snygga, behöfves, och att den gerna kan förenas
med läkeanstalten; 4:o att den bör tillhöra staten,
om den skall vinna förtroende och ega bestånd; 5:o
att den helst bör förlägg2s nära Stockholm.
Må ännu blott några anmärkningar få bifogis öfver
de 2:ne sista punkterna.
Den bör förläggas vid Stockholm, dels emedan man
ändamålsenligt besörit landsortens behof i sådant
hänseende, dels emedan hufvudstaden saknar en så-
dan. och således bör med ett större bidrag under-
stödja företaget, dels emedan de fleste sinnessjuke
förekomma der, dels för beqvämligheten att der er-
hålla allt som i materiel och ekonomisk måtto blir
af nöden. Men det bör blifra en läkeanstalt icke
blott för hufvudstadens sinnessjuke , men en all-
män, så att hvar och en Stockholmsbo, eller lands-
bo, svensk eller främling der kan blifva intagen, alle-
nast föreskrifne villkor uppfyllas. Detta anser jag
icke blott enligt Svenska äran, men också nödigt,
emedan jag måste vara öfvertygad, .att, oaktadt de
vidsträckta och goda arrangementer, hvilka enligt
hvad sagdt är, för landsorten blifvit vidtagne, de lik-
vil icke till alla delar kunna uppfylla landets behof
och alla klassers billiga fordran. Jag eger flere grun-
dade anledningar för detta påstående, hvaraf jag blott
vill nämna, att täta förfrågningar göras mig, i egen-
skap af läkare vid Danviks hospital, om placerande
af sinnessjuke af bättre klasser, att Protokollssekre-
teraren Burg, sedan han gjorde kunnigt sitt förslag,
att inrätta en privatanstalt för sinnessjuke, ehuru i
saknad af lokal, erhållit en mängd sökande, samt
deraf, att ganska många finnas för detnärvarande in-
ackordersda 7n2 landsbveden hos nNnrester och andra