Ve RATE AAA 6 MA MO
retaga med en i raseri (mania)? Hvad med en, som
har berägenhet till sjelfmord? Hvad med en skam-
lös onanist eller osnygg idiot? Allt hvad man der
försöker, blir förspilld möda, och man slutar med
att i förtid hafva gjort den sjuke inkurabel. Ofta är
aflägsnande från vanliga omgilningen och bekanta per-
soner ett det kraftigaste af alla psychiska medel,
och ej sällan har det ensamt utgjort hela kuren.
Deraf följer, att den sinnessjuke bör isoleras,
som konsttermen lyder, men väl icke att större
sjukvårdsanstalter derföre böra tillitas. Det är ock-
så en nog allmän tro, att de sjuke bättre vårdas hos
enskilde, Denna tro må ursäktas, der inga lämpli-
ga sjukhus finnas eller funnits; men öfverallt, der
man äger goda anstalter, äger man ock den erfaren-
heten, att den högsta procenten af läkta sjuke fin-
nas just i dessa anstalter. Orsaken dertill är först,
hvad vi nyss anmärkte, att der finnes allt för ända
målet beräknadt, ifrån Läkaren ända ned till den lägsta
betjeningen, ifrån apoteks-varorna ända till kökssa-
kerna; och att den sjuke således oupphörligen är be
vakad och ständigt uppvaktas med allt som behöfves;
vidare dervuti, att tvånget, att vara en allmän ordning
undergifven, och dervid andras exempel, göra huf-
vudsaken, lärer den sjuke att gifva akt på sig sjelf,
och att deltaga i andras öde. Erfarenheten vederläg-
ger också den populära villfarelsen att sällskap med
andra sjuke förvärrar sinnessjuke. I en väl ordnad
sjukvård händer detta aldrig; ty det gifves egentligen
blott få slags sinnes-sjukdomar, som, icke ovilkor-
ligen men i vissa fall, äga en sådan förmåxa att
smitta, om man så får säga, eller att inverka på
och reproducera sig hos andra, det är anfall af ra-
seri och vissa nervösa affektioner, såsom fallande-
sot. Men då alla sådane på det sorgfälligaste hål-
las aflägsnade från umgänge med de öfriga, kan
lett sådant meddelande omöjligen äga rum; men
de öfriga och fleste hafva af umgänget med
hvarandra icke allenast ingen skada, utan.
ock den påtagligäste nytta. I början syssel-
sätta de sig väl vanligen så uteslutande med sitt eget
inre, att de ej förmärka hvad som föregår utom dem,
men snart reflektera de till andras tillstånd, deltaga
med dem i deras öde, och detta deltagande är ännu
en rik källa till tröst och förbättring, Ingenting in-
verkar så välgörande på ett sjukt sinne, sem delta-
gande af andra, som lida på lika sätt, allenast en
vaksam uppsigt modererar detta umgänge och förstår
göra det lämpligt. Derföre äro på alla goda sjuk-
vårdsanstalter för sinnessjuke flere afdelningar, allt
efter sjukdomarnes lynne, oca förflyttningar i olika
lägen och omgifningar, då de finnas tjenliga, lätta att
verkställa. At samma skäl äro större inrättningar
bättre, än de, som intaga blott få sjuke, och omöj-
ligen kan man för några få personers skull ingå på
kostnader, som då de delas på ett större antal, blif-
va mindre betydande, och om antalet är alltför ringa,
röjes ej, hvad som också utgör en vigtig helsokälla,
beroendet af en styrelse, utseendet af ett litet sam-
hälle, der hvar och en måste lyda, om alla skola
lefva lyckliga. Af samma och flere anledningar äro
allmänna inrättningar, som lyda under stats-
magterna, obestridligt förmånligare än privata; så-
vida icke också dessa erhålla all den utsträckning
och den orgarisation, som vi fordra af de allmänna.
En läkeanstalt för sinnessjuka bör väl ej intaga mer
är 150, högst 200 patienter, ty att, som vid vissa
fransyska, hoppacka 00, eller som det Briisselska,
1000, det är uppenberligen för mycket, och leder
till oordning. En läkeanstalt för 100, och en pen-
sionsanstalt för 100 eller 150, synes mig vara hvad
som för oss erfordras. Denna kalkyl tål dock när-
mare pröfning efter statistiska uppgifter. Det är ock
svårt att inse, hvarföre privata inrättningar skulle va-
ra bättre än allmänna; — månne emedan entreprenö-
ren gjort det till sin födkrok, ech vill och måste
lefva derpå? Men ännu orimligare synes mig deras
påstående, som heldre vilja inackordera sina sjuke
hos enskilte personer på landet, der visserligen ett
godt och ömt bemötande, men också endast det,
kan erhållas. Här är ej att tänka på någon läkning,
om ej den hulda naturen sjelf åstadkommer den,
och jag är öfvertygad, att då Sverige en gång eger
en god anstalt, skola alla dessa inackorderingar upp-
höra i mån som inrättningen förvärfvar förtroende,
och reduceras till tillflyktsorter för sådare, som ej
genom kenstens åtgärd kunnat återställas, men som
utan våda kunna .framlefva sina återstående dagar
hvar som helst. Det torde således få tagas för af-
gjordt, att en allmän sjukdomsanstalt för sinnessjuka
är i alla hänseenden bättre än privata, och större
fördelaktigare än små,
Hvad erfordras då för en sådan för ändamålet af-
passad inrättning?
oo MM
er ww
PF FF mma
De vigtigaste vilkor, som härvid böra tagas i be-
traktande, sammanfattar den förträfflige Psychiatern
Jaco bi i följande punkter:
4:o Den sjuke skall sättas ur stånd att skada sig
sjelf,
Sd De som behandla de sjuke skola sättas i sä)
kerhet, att de ej af de sjuke blifva skadade,
3:o Den sjuke skall vänjas att efterkomma läkarens .
ordinationer och lyda ordningen på stället.
4:0o Medel måste finnas, att efter behof kunna till-
börligen från hvarandra åtskilja, eller till umgänge 4
samla de sjuke
5:0 Att förskafta alla materiela medel, som kunna
bidraga till en lycklig behandling af dessa sjukdomar,
såsom apothek, badhus med alla slags bader, elek-
tricitet, galvanism; samt allt som hörer till en sund
diet, god föda, frisk luft, passande temperatur; me-
del till kroppsrörelse och arbeten; medel till sinnets
upplifvande, känslors framkallande , förståndets sys-
selsättande och viljans ledande till det goda o. s, v.
Vi hafva ofvanför anmärkt, att vissa af de Svenska
inrättningarnes läge ej vore passande, och hafva der-
vid ock uttalat hvad vi här åter upprepa, att en så-
dan inrättning bör ligga skiljd från ständig kommu-
nikation med grannskapet, men utsigten må vara så
vidsträckt, så skön som möjligt, och -ställets egna
omgifningar vackra, sunda, rymliga. Granskapet af
en sjö är för inrättningen i många hänseenden önsk-
värdet WVidara hör dan aga nära ll anYos a re
At AR AA — ÅR nd UU ÅA AR
å