SS oo -— 4 annat befordringssystem, några mera verkliga kontroller på makten? Nej, utan tvifvel. Men för i ett sällskap — vi mena ej fruntimmerssällskap — frågan om en representations-förändring på tal, och ni skall få se litet hvar nästan draga på munnen åt edra fromma önskningar, och pluraliteten af dem, som föra ordet och gifva utslaget i dagens opinions-konseljer, skall kanske icke ens lyssna till hvad ni har att säga. För vår del tillhöra vi dem, som tro, att inga förändringar, icke ens i moder och klädedrägter, ske utan någon orsak, ehuru dessa, nemlhigen orsakerna, ofta kunna vara så många samverkande, och några så aflägse, att man har svårt varseblifva, huru mycket hvardera i sin mån bidragit. Sålunda måste äfven den nu för ögovblicket rådande tonen i aseende på reformerna, äfven hafva sina bestämda anleoningar, och att utreda dem är ett icke ovigtigt föremål för publicasten. Den första frågan, som härvid måste uppstå, buruvida måhända de framställningar, som så ofta blifvit gjorda om nödvändigheten af reformer, både från representationen och kärnan af lan dets medelklass i öfrigt, varit grundade på ett inbil:adt behof, hafve vi redan besvarat med att visa, det de varit så gemensamma och itererats under en så lång följd af år vid hvarje riksdag, der de enskilsa motionernas och besvärens antal för hvarje gång snarare ökats än minskats, att något tvifvel icke kan uppstå att de varit af folkets ställning påkallade. Undersökningen måste således gå ut på att utreda, huru, i trots af behofvets forttarande, en skenbar likgiltighet kan uppstå för ideer, som några ar förut väckt en allmän entusiasm. Att öfverhufvud fosterlandssinnet eller känslan för det allmänna bästa skulle hafva aftagit, och det så betydligt inom en kort tid, låter sig icke tänka, äfven om man icke hade ett positift bevis på motsatsen uti det varma nit, som på de sista åren och ännu helt nyligen visat sig för förbättringar uti den enskilda hushållningen samt större enskilda föreningar till materiel förkofran. Man måste således se sig om efter andra orsaker, hvarföre detta nit synes mindre varmt i frågan om poliuska och sociala förbättringar, och se här i vår tanka några af dem: ooDen första och betydligaste orsaken ligger utan tvifvel i cen allmänna resktion, som nu gör sin rund i hela vår veridsael. Felslagningen af alla de förhoppningar, som Juli-revolutionen 1830 och det Polska sjelfständighetsI kriget väckte, att få se förnuftsrätten erkänd såsom samhällenas sanna grund och en gräns satt för den östra grannmaktens inkräktnngar, det välde, som dynastierna, i sin förening I i emot folken, lyckats återtaga öfver de sednare, medelst användande i flere länder af censuren mot den skriftliga, samt fängelse och bojor mot den muntliga yttrandetätten, hafva naturligen orsakat hos de varmare och mera enthusiastiska en modlöshet och hos de välmenande, men mera ljumma, en liknöjdhet, som tillhopa göra, att nationerna, med händerna i kors, tålmodigt låta binda sina händer af kabinetterna, medan dessaalit mer och mer planmässigt törstärka och befästa det erbållna väldet i alla riktningar. Denna modlöshet och liknvojdhet är lika epidemisk, som den föregående enthusiasmeu, och meddelar sig till alla länder. Den allmänna andan kan likväl icke på en gång qväfvas, den måste söka sig ett utrymme åt något håll, och då den icke kan få det i verksamheten för samhällenas moraliska intressen, som äro de vigtigaste för menskligheten, så kastar den sig öfver på de materiella. Måune man icke hära! får till en stor del härleda fenomenet af de oräkneliga mer eller mindre svindlande planer för bolagsföretag och aktieteckningar af alla slag, som nu på ett par år dagligen annonserats i de Tyska och fransyska bladen? En annan orsak, kvsrföre en och annan för ändras i sina åsigter angående reformerna, haf ve vi redan sökt utreda i en uppsats i sista THördagsbladet med öfverskrift: Hvarföre ombyta så månge med åren politisk öfvertygelse? Den ligger deruti, att mången i början uppfattar de politiska begreppen för mycket i deras allmänlighet och icke gör sig reda för deras tillämpning på det praktiska lifvet, samt derföre, när denna tillämpning kommer i fråga, antingen af ett motsatt intresse eller af brist på den ihärdighet, som fordras att öfverföra en id ur tankans verld i verkligheten, förledes till affall. Fn tredje väsendtlig orsak, särskildt för Sveri