- SS oo -— 4
annat befordringssystem, några mera verkliga
kontroller på makten? Nej, utan tvifvel. Men
för i ett sällskap — vi mena ej fruntimmers-
sällskap — frågan om en representations-förän-
dring på tal, och ni skall få se litet hvar nästan
draga på munnen åt edra fromma önskningar,
och pluraliteten af dem, som föra ordet och
gifva utslaget i dagens opinions-konseljer, skall
kanske icke ens lyssna till hvad ni har att säga.
För vår del tillhöra vi dem, som tro, att in-
ga förändringar, icke ens i moder och kläde-
drägter, ske utan någon orsak, ehuru dessa,
nemlhigen orsakerna, ofta kunna vara så många
samverkande, och några så aflägse, att man har
svårt varseblifva, huru mycket hvardera i sin
mån bidragit. Sålunda måste äfven den nu för
ögovblicket rådande tonen i aseende på refor-
merna, äfven hafva sina bestämda anleoningar,
och att utreda dem är ett icke ovigtigt föremål
för publicasten.
Den första frågan, som härvid måste uppstå,
buruvida måhända de framställningar, som så
ofta blifvit gjorda om nödvändigheten af reformer,
både från representationen och kärnan af lan
dets medelklass i öfrigt, varit grundade på ett
inbil:adt behof, hafve vi redan besvarat med
att visa, det de varit så gemensamma och itere-
rats under en så lång följd af år vid hvarje
riksdag, der de enskilsa motionernas och be-
svärens antal för hvarje gång snarare ökats än
minskats, att något tvifvel icke kan uppstå att
de varit af folkets ställning påkallade. Under-
sökningen måste således gå ut på att utreda, hu-
ru, i trots af behofvets forttarande, en skenbar
likgiltighet kan uppstå för ideer, som några
ar förut väckt en allmän entusiasm.
Att öfverhufvud fosterlandssinnet eller käns-
lan för det allmänna bästa skulle hafva aftagit,
och det så betydligt inom en kort tid, låter sig
icke tänka, äfven om man icke hade ett posi-
tift bevis på motsatsen uti det varma nit, som
på de sista åren och ännu helt nyligen visat
sig för förbättringar uti den enskilda hushåll-
ningen samt större enskilda föreningar till ma-
teriel förkofran. Man måste således se sig om
efter andra orsaker, hvarföre detta nit synes
mindre varmt i frågan om poliuska och soci-
ala förbättringar, och se här i vår tanka några
af dem:
ooDen första och betydligaste orsaken ligger
utan tvifvel i cen allmänna resktion, som nu
gör sin rund i hela vår veridsael. Felslagnin-
gen af alla de förhoppningar, som Juli-revolu-
tionen 1830 och det Polska sjelfständighets-
I kriget väckte, att få se förnuftsrätten erkänd
såsom samhällenas sanna grund och en gräns
satt för den östra grannmaktens inkräktnngar,
- det välde, som dynastierna, i sin förening
I
i
emot folken, lyckats återtaga öfver de sednare,
medelst användande i flere länder af censuren
mot den skriftliga, samt fängelse och bojor mot
den muntliga yttrandetätten, hafva naturligen or-
sakat hos de varmare och mera enthusiastiska
en modlöshet och hos de välmenande, men mera
ljumma, en liknöjdhet, som tillhopa göra, att
nationerna, med händerna i kors, tålmodigt låta
binda sina händer af kabinetterna, medan dessaalit
mer och mer planmässigt törstärka och befästa det
erbållna väldet i alla riktningar. - Denna mod-
löshet och liknvojdhet är lika epidemisk, som
den föregående enthusiasmeu, och meddelar sig
till alla länder. Den allmänna andan kan lik-
väl icke på en gång qväfvas, den måste sö-
ka sig ett utrymme åt något håll, och då
den icke kan få det i verksamheten för sam-
hällenas moraliska intressen, som äro de vig-
tigaste för menskligheten, så kastar den sig
öfver på de materiella. Måune man icke hära!
får till en stor del härleda fenomenet af de
oräkneliga mer eller mindre svindlande planer
för bolagsföretag och aktieteckningar af alla slag,
som nu på ett par år dagligen annonserats i
de Tyska och fransyska bladen?
En annan orsak, kvsrföre en och annan för
ändras i sina åsigter angående reformerna, haf
ve vi redan sökt utreda i en uppsats i sista
THördagsbladet med öfverskrift: Hvarföre omby-
ta så månge med åren politisk öfvertygelse?
Den ligger deruti, att mången i början uppfat-
tar de politiska begreppen för mycket i deras
allmänlighet och icke gör sig reda för deras til-
lämpning på det praktiska lifvet, samt derföre,
när denna tillämpning kommer i fråga, antingen
af ett motsatt intresse eller af brist på den ihär-
dighet, som fordras att öfverföra en id ur tan-
kans verld i verkligheten, förledes till affall.
Fn tredje väsendtlig orsak, särskildt för Sveri-