NN SS SST OO MR ny BE svarade Krigsministern sig mot de förebråelser, man gjort regeringen, i anseende till krigsoperationerna. Han försäkrar, att som hon vetat, det Pretendentens afsigt var att bemägtiga sig Madrid, hade hon beslutat, att Cortes och styrelsen ej skulle lemna hufvudstaden, emedan Don Carloss inryckande derstades skulle afgöra fäderneslandets öde, och använde alla disponibJa trupper att göra honom motstånd. Resultatet, fortfor ministern, är bekant. Preteudenten, som hoppades inrycka i Drottningens palats, och der kanhända utfirda proskriptionsdekreter emot henne, vore stadd på flykten, och de nordiska makterna, som väntade atvfrån honom erhålla depescher, daterade Madrid, känna redan, att ban blifvit tillbakadnfven.? För öfrigt beklagar ministern, att hufvudstadens räddning kostat många offer, blamd hvilka var staden Valladolid, men General Espinosa, som kommenderat der, skulle ställas inför en krigsrätt. — Zariategui hade inryckt i nämnda stad, I der han likväl iakttagit den strängaste disciplin, j och nöjt sig med att lägga beslag på regeringens i egendom, till ett värde af 2 milkoner piaster. ! Den ofvannämnde gemerslen Espinosa hadel vid hans annalkande i hast begifvit sig der! från och öfverlemnat befälet åt Mendez Vigo,! hvilken i början hotade hvar och en med döden, som vigade tala om kapitalation, men straxt derpå följde Espinosas exempel. En annan icke mindre karakteristisk tilldragelse är, att en af revolutionshjeltarne i St. Ildefonso, sergeanten Gomez, jemte 27 grenadierer, delta are i samma revolution, öfvergått till Carlisterne. Engelska tidningen Globe berättar, det orsaken till Don Carloss sista framryckande met Madrid var, att han blifvit helt och hållet bedragen rörande tillståndet derstädes. Några af hans anhängare, som flytt derifrån, hade nemligen försäkrat honom, att drottningen, regeringen, diplomatiska korpsen och Cortes, äfvensom de förnämste liberale, lemnat staden; att knappt 6000 nationalgardister funnos qvar der, samt nästan alldeles inga linietrupper; att tusentals frivillige royalister, vid hans inryckande, skulle med glädje emottaga honom, samt 506,600 thronens och altarets försvarare genast utropa honom för konung. Han kunde ej annat än tro på dessa uppgifter, hvilka för öfrigt! så väl öfverensstämde med hans egna önskningar, och beslöt derföre rycka fram mot Madrid. Han mötte väl under vägen åtskilliga re-. sande, som berättade motsatsen; men detta ville han icke tro. Slutligen uppfångades en från Krigs-ministern afsänd kurir, till Espartero, hvilken han trott ännu vara i Cuenca. Nu) fö st öppnades hans ögon, och han befallde återtåget. — På detta försäkra Christinska uppgifter, att hans förlust skulle vara 7000 man i döde, fångne och desertörer, men hvilket tydligen är öfverdrifvit. — Likaledes torde förhållandet va:a med ÖOraas rapport om den seger, han vunnit. Han skall nemligen ha fråntagit Carlisterne 896 fångar, hvaribland 35 officerare, dödat för dem 40 man o. 8. v. hvaremot han sjelf förlorat blott en enda död och 12 sårade! Don Carlos skall den 25 September hafsa befunmt sig i trakten af Aranda de Duero och förenat sig med Zaxriategui. — I Pamplona förfar den 80-årige vice konungen Carrera helt och hållet efter behag, oberoende af centralregeringen, och bland trupperne råder den fullkomligaste anarki. Af det vackra regementet Malaga har hälften deserterat, och deribland sjelfve öfversten; den 20 September lemnade ett helt kompani af regementet Siguenza sin post och gaf sig åt Carlisterne, och 2 dagar senare, flydde öfversten jemte hela staben af 4:de lätta infanteri-regementet öfver till Frankrike. — De konstitionelle belägrade fästet Prades, som Carlisterne öfvergåfvo, sedan de antändt de liberales hus. Drottningens trupper, som derefter inryckte i staden, antände till ve dergällning Carlisternes, och hela staden är sålunda förvandlad till en ruin. — I Cadix hafva oroligheter förefallit vid valen, Då dessa voro slutade, öfverföll nemliger en hop national-gardister valmännen, sönderslet protokollerne och slog borden i stycken. Omsider lyckades man hkvöl att stilla tumultet. Portugal. Sedan det borgerliga kriget numera är slutadt, synes det vilja börja i Cortes, der partierna allt mer och mer bestämdt uppträda mot hvarandra. Den hufvudsakligaste schismen är emellan anhängarena af en och af två kamrar. Till det sistnämnda höra ministrarne hvilka än