OM PRESSENS STÄLLNING.
Andra ÄArtikeln.
Om det får antagas såsom en sanning, att
allmänna tänkesättet, för att ssmmanhållas och ut:
veckla sig till en nationel vilja, behöfver under-
stod af en fri piess och af dess särskilda orga-
ners samverkan, och detta 1 samma mån som tol-
ket direkta imflytande på de allmänna ärendernas
gång eller kontroller på de makt-gande äro sva
ga eller chimeriska, så bör det icke nekas, att
utsigterna hos oss i detta hänseen-e äro gauvska
litet tillfredsställande. Detta är dock verkligen
icke så mycket en följd af det band indragnings-
makten lagt på tryckfriheten, som af den säll
ning hvari den periodiska pressens olika repre
sentanter befinna sig till hvarandra, och hvilken
nu kommit derhän, att de fleste synas lägga sig
långt mera vinning om, att endast motarbeta och
förstöra hvarandra, än att arbeta för några vis-
sa politiska eller statsekonomiska grundsatser.
Sådant vore visserligen föga att säga om, i fall
det endast gällde de tidningar, som åtagit sig
att skrifva i maktens intresse. Så långe sjelfva
styrelsens inre organisation är sådan, att den
icke utgores af ett kabinett, som framgår i nå-
gon gemensam och bestämd riktning, utan det
kan vara samman:att af Ledamöter, med allde
les moisatta åsigter i flera vigtiga ämnen, af
hvilka än dex ena än den andra kan hafva ett
tillfä!ligt öfvertag, som stundom blifver synligt i
åtgärderna, och så länge t. ex. Regeringen
kan yttra sig i en motsatt eller åtminstone skilj
aktig tendens emot ett eller annat af kollegier-
na, just under det dessa för Regermgens räk-
ning äro sysselsatta att utarbeta nya systemer,
så länge, med ett ord, enhet ixom den ad-
minxistrativa makten stundom saknas, är det klart,
att hvad man kallat en mmisteriell tidning i
ordets vackra bemärkelse, det vill saga, en
tidning, som genomför och i opinionen söke:
upprätthålla vissa bestämda grundsatser å re-
geringens vägnar eller för dess räkning, icke kan
existera. En ministeriel tidnings roll måste då
inskränka sig till — hvad hos oss är fallet, nemli-
gen att, utan afseende på system eller en gfven
tendens i sak, söka föra ett guerillakrig mot
all opposition i allmänhet, samt sjelfva rättig-
heten att yttra anmärkningar; och just derföre,
att den sällan kau begifva sig in i de allmänna
grunderna för förvaltningen utan att blotta in-
konseqvenser i tillämpringen och sålunda gifva
hugg på sina egna satser, måste den i stället för-
söka, så godt den kan, att å ena sidan skada sina
motståndare och minska deras inflytande genom
små sidoattacker, och å den andra att förtaga
smärtan af klandret, antingen genom rökelser
med allmänna fraser, eller genom bemödandet