humaniteten. Med all sin möda och sorgfållighet och med otaliga uppoffringar, har hon likväl blott högst ofullständigt förmått åstadkomma denna iemvigt, ja, på sednare tider har hon, dels vållat, dels icke förmått hindra dess fullkomliga undergång, genom först en endes preponderans, och sedan, efter dess fall, genom fyra eller fem stora makters förening att träda i hans fotepår. Hon har visserligen mnågon gång stiftat en försoning, men likväl vida oftare utsått tvedrägtens giftiga frön; hon har i sjelfva fredssluten nedlagt utsädet till framtida tvister och ansett förställning, tvetalan och löftesbrott för helt och hållet tillåtliga medel till sina ändamåls vinnande. Hon har förvexlat regenthuseus intressen med folkens, behandlat dessa sistnämnda som en vara, efter de skatt dragandes antal, och drifvit o dentlig köpenskap met dem. Hon har efter godtycke skapat de onaturl gaste förbindelser och sönderslitit de naturligaste; hon har förenat Belgien med Holland, Genua med Sardinien, de Joniska öarnpe med England, men deremot sönderslitit Sachsen, styckat den venstra Tyska Khenstranden och utskiftat benne åt någre främmande, fjerran boende regenter. Hon har tillslutit ögonen för nationernas varmaste önskningar och angelägnaste behof, och i äktenskapskontrakter satt förlikningsmedlet emellan motsatta principer. Hon har fyra gånger delat Polen, deremot sorgfälligt bibehållit det Turkiska barbarriket och från de grekiske frihetshjeltarne, när de i sin högsta nöd bådo om hjelp, vredgad bortvändt ögonen, såsom från rebeller. I allmänhet har hon i sednare tider icke visat de politiska dissidenterne samma uppmärksamhet och deltagande skydd som de theologiske fordom fingo åtnjuta, eller på sin höjd förunnat dem ett partiskt och ensidigt deltagande. De Spanske liberale, hvilkas hbjeltemodica strid mot verldsherskaren Napoleon egenteligen öppnade vågen ull hans besegrande, oöofverlemnade den otacksamma dip!omatiken, utan allt förbehåll och skydd, åt Ferdinand VII:s tyraniska makt och sedan de å nyo segrande höjt konstitutionens fana, bo tkastade hon dem för andra gången såsom Camarillans offer. Otrogen sia egen leg timitets princip, öppnade hon i Portugal vägen till thronen för usurpatorn Don Miguel, och, utan att hågkomma de onda frukter, som uppväxte af den öfverkloka giftermålsplanen, mellan den vilde farbrodren och den förrådda brorsdottren, erbjuder hon äfven nu Spanska folket ett dylikt giftermål såsom ersättning för dess konstitutionella frihet. (Forts. följer.)