RE o RR ee la på . hurnvida något barn vid denna ålder Iorför orats vid Östersjökusten under denna sommar, Ni och under sådana omständigheter, som kunde sifva bekräftelse åt denna berättelse. Fn nana TJENST OCH ÅTERTJENST. Sjö-novell af Eduard Corbiere. ra Sedan Napoleon öfvergifvit sitt förslag till en ha landstigning på England, för att ensam hålla stånd Va mot nästan hela kontinenten, som ånnu en gång. vapnat sig mot honom, ville marin-ministern , de begagna några af de otaliga och onyttiga fartyg, j5a som utgjorde flottiljen i Boulogne, och gaf derföre befallning att förlägga utanför hamnarna i !e kanalen 50 eller 60 kanonslupar, hvilka skulle , få utväljas bland expeditionens. Dessa små far jra koster, förda af skeppsfänrikar, skulle på Frantil ska kusten beskydda fiskarebåtarna, som oupp; 9 hörligt voro blottställda för att oroas eller bortE tagas af Engelsmännen. rä En af dessa slupar, som var af 30 mans beär sättning och fördes af en ung officer vid namn I Berthus, låg stationerad vid Granville. Slupen bj Active, som eftersträfvade att förtjena sitt namn, de utlopp vid nästan hvarje flod, för att kryssa Dn utanför kusten, eller att under dagen beskyd da fiskarefartygen, som hon om aftonen återsl förde i hamnen, hvilken alltid lemnades i dagr gryningen. I hela landet berömde man Löjtnant n Berthuss vaksamhet och drift och den exempd lariska noggrannhet, hvarmed han uppfyllde de ö skyldigheter, hans tjenst ålade honom; och som v loforden nästan alltid ha den egenskapen att göra n ungdomen ärelysten, så hade de äfven här en n sådan verkan på den unge sjömannen, att han sj slutligen sjelf fattade om sig samma goda tanka, fi som han ingiflvit sina beundrare, och talade om k ingenting annat än Sin längtan att mata sig och sin d slup med den forsta Engelska brigg han träffade. q Detta tillfälle, att inlägga ära, uteblef icke a länge för den oförsigtige ynglingen, ty vid den s tidpunkt, hvarom jag här talar, vankades sådana tillfällen kring alla verldens haf. En vacker;s dag, då slupen Active lagt sig helt lugn förs ankar några liuees utanför Granville vid en grupp I af klippor, som kallas les Menquiers, fick man :: se en stor Eagelsk brigg styra rakt ned på deni lilla Franska slupen, som således blifvit upptäckt i sin blygsamma fristad. Vår sjöman behöfde: icke förhala tiden med att fatta ett beslut, s emedan det redan på förhand var taget. Han befallde sina 30 man att besätta relingarna och styrde emot det fientliga fartyget, som han, sanningen att säga, ej kunde undvika. Striden börjades på pistol-skotthåll, emellan den stora ! briggen, bestyckad med 18 trettiotvåpundiga : karronader, och den lilla slupen, i ett för allt försedd med 2:ne små åttapundiga kanoner. Engelska fartygets eld blef snart så förfärlig att vår Löjtnants enda räddning inskränkte sig till hoppet att under drufhagelskurarna äntra deti samma. Denna grymma svårighet afskräckte likväl icke den skägglöse Jean-Bart, utan han erdnade till äntrings sin af briggens första lag redan betydligt medtagna besättning. Men i det ögonblick slupen hunnit nära fram till briggen, märkte Berthus, att hans fartyg fått ett grundskott och höll på att skjunka, och leken slutades så, att den Engelske befälhafvaren nödgades ur de blodiga vågorna uppdraga samma kämpar, som några minuter förut lagt till i den afsigt att taga honom sjelf med äntring. Den Franske befälbafvaren, sålunda uppfiskad invid briggens sida och bland sitt fartygs spillror, presenterade sig för den Engelska officeren sägande: Herr Kapten, jag hade nyss ea sabel, somjag skulle öfverlemna Er; men som Ni låtit doppa mig i vattnet som en anka, så måste Ni låta söka mitt vapen på sjöbotten, i fall Ni önskar komma i besittning deraf. Kapten Atchinson, som talade Franska med utomordentlig lätthet, svarade sin fånge med artighet: Min herre, om händelsen gjort att jag fått emottaga Er sabel, så skulle det endast skett för att genast återlemoa den i de bänder, som så väl förstått dess bruk. Efter detta utbyte af militäriska höflighetsbetygelser, förde Engelsmannen till en början den Franske Löjtnanten, tillika med de 16 eller 17 man, som haft den lyckan att öfverlefva den träffning, slupen Active lefvererat, till fängelserna i Plymouth. Innan Ätehinson lemnade sin unge fånge, för att sjelf åter gå till sjös, lofvade han honom, 0 Ha ark2lla nvheter från Engel