men man finner lätt, att en sådan önskan larer höra till dem, som förblifva ouppfylida. Att döma nemligen af meningen i Statstidningens oiliciella artikel, hvarigenom det stora företaget kur göres, och hvilken artikel, i förbigående sagdt, har en något egen arkitektur, är ej arbetet påräknadt att vara färdigt åtminstone inom ett år, emedan dess verkställare fått sig å lagdt att hvar sjelle månad afgifva berättelse ull Kongl. Maj:t om arbetets fo:tgång; och då man nu vet, med hvilken liflighet reformerne inom krigsväsendet hos oss verkställas, samt att hvarje steg på denna bana måste i spåret följas af en ny författning, så torde det komma att draga ut ännu mycket längre. Man betänke blott den lilla omständigheten — uniformsförändringarne. Hvilka täta bevis på skönhetssinnets utveckling erbjuda icke dessa? och hvilken massa af författningar skall icke ensamt deraf uppstå, om alla dithörande generalordres skola samlas? Det vill för öfrigt synas, som om utgifvandet al den militäriska lagsamlingen alltför val kunde uppskjutas intill dess att de herrar, hvilka hålla på att stifta den nya krigslagen, hinna få sitt opus färdigt, hvilket verkligen är af vida större vigt. I afseende på sättet för denna Författningssamlings tillvägabringande, framställer sig den fråcan: Äger det någon sannolikhet för sig, att denna samling kunde verkställas med jiakttagande af större besparing af tid, kostnad och arbetskrafter, än som nu för ändamålet blifvit be(la raknadt? Härtill svarar ins. utan tvekan ja! iv Hvilka äro nemligen de bestämda kostnaderna? I V Jo, Herr Krigsrådet Forssberg åtnjuter sin kam rerarelön under tjenstledigheten oafgo Rdr 1200: ——1h Hr Kanslisten Lauren åtnjuter sam1 ma förmån . . s so 0 oc 400: — — I Hr Krigsrådet Forssbergs särskilda ; arfvode . so or 800:——.1 utgör tillsammans, beräknadt efI8 terår . Rdr 2400: — 1 Lägger man nu härtill löneförhöjning efter markegång, samt det arfvodesbelopp man ej läI rer kunna undgå att bevilja e. o. Kanslisten Kruskopf, så uppgår summan till ännu högre belopp. Besinnar man vidare, att det, för sam ! landet af källorna, nästan icke behöfves att gå: utom dörren till Krigskollegii aktuariekontor, så torde lätteligen inses, att arbetet är ingenting mindre än berkuliskt, och ins. ville tryggt våga ett vad på, att det skulle kunna vara verkstäldt . af en person inom ett balft år, om denne person ägde fri tillgång till alla handlingar, och uppoftrade deråt några timmar hvarje förmiddag. Ända till och med år 1822 hafva ju vederbö-) rande en god ledning af Tibells verk, som dål utkom, Det lärer således hufvudsakligen blott! bli de författningar, hvilka under de derefter passerade 15 åren utkommit, hvilka komma att göra besvär, och för att få reda på dessa, ägeri man ju (för att ej nämna Svenska Författningssamlingen, som tog sin början 1825,) ku.sgabrefsböckerne med deruti intagne generalordres, Kongl. Kollegii beslut m. m. Och sedan en gång, som det heter, förslag till innehållet och amnenas upps:ållning är afgifvet och gilladt, är väl verkställigheten det simplaste 1 verlden. Planen vill och ordnandet af ett sådant arbete är uppenbarligen det brydsammaste att uppgöra — utförandet är nästan endast mekaniskt. Det ar väl möjligt, att en och annan iubillar sig, deis att företaget är af hog vigt, och dels att det är svårt att utföra; men den, som något värmare tittat in i korten, låter ej förvilla sig af sudant. Ins. kan slutligen ej afhålla sig från att omnämna den förlust, Krigskollegium måste vids kännas genom upphörandet af Krigsrådet Forssbergs arbete för detta verk. Lå det är nogsamt bekant, att det beror af Kamrerarens i utredaings-afdeluingen nit och omtanka, att hvarje år åstadkomma för Statsverzet en besparing af flere tusen riksdaler, samt man har all anledning till den öfvertygelsen, att Krigsrådet F. i ekonomiska ämnen äger ganska god u:skiljning, och kanhända är den skickligaste i dessa ämnen inom hela Kollegium, så torde saknaden af honom på kamrerareplatsen ej få räknas blavd de minsta olägenheter, som äro en följd af nedsättandet utaf den nya kommissionen. i t J j Vehlun den 24 Sept. Fu Resande berättar, såsom något högst ovanligt, att hen don 7 sist. Juli på morgonen funnit icke mindre än 16 Svaror församlade på en liten sjö, belägen på gränsen emelee Oc VA) om DE VI una och WManians I