tering, efter vidlyftiga föregående undersöknin-
gar, huruvida fabrikanten har tillräcklig skog,
vattenfall o. s. v., utan äfven att sjelfva det
skeppundtal på förhand bestämmes, som å hvar-
je härd eller eldstad får ullverkas, och det med
det absurda tillägget, att om mera smiddes och
vågfördes, skulle förut hela och ännu hälften af
I produkten vara förbruten. En motsats emot
detta system är det naturliga, att det må få bero
på hvars och ens naturliga omtanka, som villsmida
jern, att sjelf skaffa sig kol, så att det kunde
stå i fritt val att anlägga bruk till och med på
Skånska slätten, eller med ett ord hvar som
helst anlöggaren tilltrodde sig kunna drifva det
med fördel, samt framför allt att få tillverka
vid ett en gång inrättadt bruk så mycket som
kan åstadkommas.
Bergskollegium, som på regeringens befallning
hållit vidsträckta undersökningar, för att tillvä-
gabringa en reform i den gamla författningen,
har ock, såsom läsaren vet, längesedan till re-
geringen inkommit med ett förslag till ändring
deruti, hvaröfver äfven Brukssocietetens fullmäk-
tige yttrat sig vid en sammankomst, som före-
togs serskildt för detta andamål. Bergskollegi-
um har uti sitt förslag gått en mellanväg, och
väl tillstyrkt att regeringen skulle bibehålla sin
I makt att bevilja eller vägra bruksanläggningar,
äfvensom att föregående undersökning borde ske
om skog finnes till det belopp, som hittills an-
setts nödigt för att tillverka 450 skeppund för
hvarje härd som söktes; men att deremot hvar
och en, som fått rättighet till en sådan härd,
skulle få begagna alla de utvägar han kunde
till kolbesparing, och sålunda äfven å andra si-
dan få utsmida så mycket han medhunne å den
en gång beviljade verkstaden. För dem åter,
som ej kunde uppvisa skogstillgång för 4530
skeppund, men väl för mindre, och som ej
hade så stort smide, att flera härdar kunde sam-
manslås, skulle samma författning som hittills
gälla.
Oaktadt vi flere gånger framställt anmärkningar
emot detta förslag utur en synpunkt, nemligen
att det bibehåller privilegiisystemet och förmyn-
derskapsprincipen, kan det dock icke nekas,
hvad vi äfven förut icke underlåtit anmärka,
att det har bestämda och obestridliga företräden
framför det gamla, som absolut fjettrar och hin-
drar fortkomsten af landets andra modernäring.
Också Brukssocieteten erkände detta fullkomligt,
då den, i sin adress till Konungen, underteck-
nad på dess vägnar af Excellensen Grefve De
Geer, kallade förslaget förtjenstfullt, och in-
stämde i många delar samt hufvudsakligen i den
allmänna principförändringen. Brukssocieteten
yttrade nemligen, att den ej kunde tillbaka-
hålla uttrycket af sin tilfredsställelse deröfver,
att de mångartade band, som så linge va-
rit hinderliga för Svenske jerntillverkaren
och åstadkommit ett stationärt tillstånd i den-
na för landet så vigtiga näringsgren, nu mer
och mer blifva lossade, och Societeten hyser
den öfvertygelsen, att den utvidgade frihet i
jernhandteringen, som nu är (af Bergskolle-
gium) ifrågasatt, skall i allmänhet icke allenast
befrämja en förbattrad samt omsorgsfullt vår-
I ?dad skogshushållning, utan ock förmånligt in-
I verka på tackjernsbläsningen, tvenne syftemål
Vsom synas vara af för mycken vigt, för ati
Vicke härvid tillvinna sig en serskild upp-
märksamhet.
I Då Brukssocieteten afgaf detta yttrande, hai
den troligen icke på minsta sätt anat den vänd-
ning, som jerntillverkarnes vigtigaste angelägen-
beter möjligen kunna komma att taga, deres
den af enskilda småintressen köpta advokaturen,
i förening med lycksökeriet, hvilka merendels
jalltid försöka, att göra sig gällande hos makten,
I skulle emot all förmodan lyckas, att vinna fram-
I gång för sina enskilda önskningar emot äfver
det steg framåt, som Bergskollegium föreslagi
och Brukssocieteten understödt. Till denna far
håga väckes man imedlertid bland annat vic
jåsynen af en lika trång och ensidig, som an
I gående sjelfva facta förvillad, artikel i N:o 214
laf Stockholms Dagblad, förekommande unde
rubriken Insändt, hvilket, som bekant är, van
ligen kan anses lika med ett eget slag af offi
ciella eller officiösa meddelanden. Författare
dertill har haft rätt angående lämpligheten
den erinran Brukssocieteten gjort, att äfven de
mindre jernverksidkaren, som ej har tillgån
för fullt drifvande af en verkstad, måtte åtmin
Istone få smida så mycket han kan med sin koj
I tillgång, men deremot antingen af okunnight
Teller emot bättre vett undanhållit Brukssociete