flesta lärostunder uppoffrades på en sak, hvaraf de väl hafva den förmånen, att den lättar för dem inhemtandet af de moderna språken, men i hvilka de nu ej behöft någon undervisning, om de på dem fått i skolan använda lika mycken tid som på latinet. De måste nu dels genom en mödosam praktik efterhanden inhemta, hvad de bordt inhämta i skolan, hvilket vanligen ej sker utan förluster både för dem sjelfve och andre; dels påkosta sig en undervisning, den de bordt erhålla i skolan. Insändaren har känt -månge, som från skolans högsta klass engagerat sig vid handeln, men varit så litet underbygde i aritmetiken i Tyska språket, att deras patroner eller målsmän måst påkosta dem undervisning i dessa ämnen, flere andra dylika exempel att förtiga. Det tyckes väl vara den enklaste och klaraste sats i all uppfostringslära, att undersvisningen först och förnämligast bör omfatta de för det medborgerliga lifvet användbara kunskapsgrenar, af hvilka man, hvilket yrke än må väljas, har behof och gagn. Det tyckes ock vara hka klart, att, sådane fordringarne på reela kunskaper, med våra nuvarande samhällsförhållanden äro, kunna de ej gerna uppfyllas, så vida den mesta lärotiden skall uppoffras på att lära ett dodt språk. Inskränktes undervisningen i latinet endast till dess läsande, så behofdes troligen dertill ej användas mer än en timma i stället för fyra. Rättast vore väl, att detta språks lärande sparades till den högsta klassen, dels emedan detsamma, såsom svårare, tyckes egna sig åt en mognare ålder och eftertanke, dels ock emedan vid den tiden yoglipgens håg och fallenhet närmare kan kännas; dock bör dess lärande äfven der icke kunna dlägg as någon, lika litet som det borde I vara någon förment, att äfven i de lägre klas.serna börja med latin , om han sjelf eller hans .målsmän det önskade. För det fria valet af studier vore väl den ambulatoriska methoden den lämpligaste, men äfven klassläsningen lägger ej så stora hinderi vägen derför, som man verkligen tror. Obestridligt synes det ock vara, att, om lärjungen genom en noggran och ändamålsenlig undervisning i de lefvande språken inhemtat en allmän grammatik, han skulle så mycket lättare af den latinska lära sig hvad han behöfde, fö att kunna läsa detta språk. Men man har om vändt den naturliga ordningen för all undervisning; man har börjat med de svåraste. Följderna häraf hafva ock blifvit tidsspillan, halfkunskap eller till och med okunnighet. Insändaren har hört flere yrka den sats, atl om latinets studium upphörde, vore det förbi med all grundlig bildning, men ingen af dem har med ett enda grundligt skäl förmått bevisa detta besynnerliga påstående. Någre hafva vid den kiukiga påfordran af bevis, anfört de omnämnda utnötta, lätt vederlagda skenskälen: andre hafva med poetasteriets fraser, hvarmed mången i vår tid tappert och löjligt fåktar mot sunda förnuftet, sökt ersätta bristen på bevis. Au latinets studium annu finner så många försvarare kommer troligtvis dels af den vördnad, som ; vanligen allt, hvilket i sekler ansetts vördnadsI värdt, ännu länge bibehåller äfven sedan de upphört att vara behöfligt och nyttigt, dels afen från skolåren inplantad och vid akademien rikligt underhållen fördom, dels af den förkärlek, hvarmed man fäster sig vid det, man påkostat mesta mödan och hvaruti man är eller tror sig vara längst kommen, dels af ett slags lärdoms fåfänga, dels — och detta inträffar med dem, som i lainet äro antingen mindre kunnige eller heli och hållet okunnige — af en blind och enfaldig tro på andras auktoritet; dels ock deraf, att månge, som vid jemförelsen med bildade menniskor i andra ämnen känna sig undelrlägsne, dock finna en slags tröst i sin verkliga eller inbillade öfverlägsenhet i latinet. Insän-daren förutser, att dssa inbillade reflexioner skola stöta alla pedanter, men det bryr han sig ej det minsta om. Han slutar under den lifliga önskan, att våra läroväroverk, i afseende på språkens studium, snars måtte undergå en behöflig och med tidens kraf enlig reform, som visserligen långt förut bordt vara vara verkställd. PIETRO FETA MT LATE AINETEYSSTER ASMLRE TETIETEMAE TIA MAT AME AT SE PAA .05-SEE GS 7 fa