-———AL XX e- — ————
Strumpväfstolirnes roman.
Ibland de sinnrikare uppfinningar i fabriks-
industrien är onekligen strumpvälstolen. Om
denna uppfiunings ursprung iunehaller en af-
handheg af en Dr Ure foljande märkliga fram-
ställning: I en strumpfabrik, på Red Crossga-
tan i London, finnes uppsatt porträttet af en
man, hvilken pekar på en strumpstol och talar
med en qvinna, som stickar med strumpstickor.
På målmngen finnes följande inskription: Den
talangfulle William Lee, A. III. af S:t Johns
college i Crambridge uppfann år 1589 denna
nyttiga stickningsapparat, som, föraktad hemma,
kom till Frankrike, och som, medan han för
uppfinnaren blott var jern, blef guld för oss
och andra. ill ett minne af honom förfår-
digades denna tafla.? Konsten att för hand
sticka strumpor blef först 28 år före strump-
machinens uppfinning till England införd frår
Spanien. Det berättas, att Lee blef fördrifver
från universitetet, emedan han gifte sig tvart e
mot statuterna. Då han sedermera icke mec
sin bustru hade något att lefva utaf, måste har
Jifnära sig med strumpstickning, då han, drif.
ven af nöd och för att öka sin tillverkning
uppfann strumpsticknings-machinen. Troligart
är dock en annan berättelse, som är gångse :
Woodborough vid Nottingham, Lees födelseort
Euligt den skall hans uppfinning varit föranledc
af obesvarad kärlek. Den unge Lee skulle nem-
ligen hafva förälskat sig i en vacker stickerska
som blifvit rik derigenom, att hon hade fler
flickor, som stickade, 1 sin tjenst. Den ung
studenter lyckades ej blott genom ifrigt studiun
af den älskades fingerfärdighet, att lära sig stick
ningskonsten, utan föll äfven snart på den tan
ken att frambringa artificiella fingrar, hvarmec
flera maskor på en gång kunde stickas. Mai
vet ej, om detta vackte den älskades afund
eller om den qvinliga sysselsättningen nedsatt
hans värde i hennes ögon; det vissa är, at
hans frieri afvisades foraktligt. Flämnd dre
bonom mu att allvarsamt tänka på realiserand
af sin id; dagar och nätter offrade han p
byggnaden af sin machin, och inom kort ti
fullbordade han den nästan i det skick, hva!
den gått till efterverlden. Sedan han for si
broder och sina öfriga anhöriga visat bruket s
machinen, uppsatte han den i Cleverton, nä!
Nottingham, för att uppträda såsom en farli
medtäflare för det qvinliga handarbetet, och få
at visa sin fordna älskade, att en talangfu