REVY AF TIDNINGARNE.
Den Svenska Minerva, som icke längesedan
ville låta förstå, att Aftonbladet hade kom-
mit i en myrstack, har sedan någ:a dagar
sjelf råkat i den olyckan, att få en hel myrstack
i sitt eget hufvud, och aldrig har någon upp:
satt mössa gjort en gammal matrona så mycket
bryderi, som denna besynnerliga hufvudbonad
den förbleknade legitimistiska koketten, i syn
nerhet som flere misstagit sig om myrorna
och trott, dem vara ett annat slags insekter,
som gjort en gengångarvisit hos sin gamla be-
kanta. — För att tala mindre allegoriskt: den
famösa historien ur Rhen- och IZosel-Tidnin-
gen, hvarom Aftonbladet 1 förbigående yttrade
några ord, hade, såsom läsaren väl minnes, det
besynnerliga ödet att, in Lebensgrösse med alla sina
vidunderligheter, vandra först in i Dagl. Ailehanda,
och derefter, o under! i sjelfva Statstidningen
och polisbladet, som båda aftryckte Allehanda.
Vi som gåfvo en oskyldig anledning till allt
detta, bekänne, all vi såsom vederbordt, på
förhand uppskattade fördelarna häraf. Först och
främst lick Dagligt Allehanda härigenom tillfälle
att visa sig såsom en liten jette i opposition, en
egenskap, som det nu hör till orderna, att förklara
aldrig hafva funnits hos Aftonbladet ). Seder-
mera kommo de kuriösa nyheterna, genom de
öfriga bladens biträde lyckligen ut öfverallt i
landet.
Den som medlertid var minst nöjd härmed,
det var Minerva, som oaktadt fina välkända le-
gitimistiska böjelser var klok nog för att å ve-
derb:s vägnar hvarken tycka om att man här
fick se, hvilka saker passera den Tyska censu-
ren, eller att dess pupill Statstidnrngen litet dum
made sig, och följden häraf blef nedanstående
sparlakanslexa:
Dagligt Allehanda för i går, i den förutsätt
ning, att en af Aftonbladet i lördags uti mycke
förbehållsamma uttryck omförmäld, men icke
meddelad artikel, angående Sverige, som ståt
att läsa, först uti Rhein- und Mosel- Zeitung
och sedan uti den Hamburgska IMNeue Zeitung
torde så mycket hellre hafva här väckt myc
ken nyfikenhet, som Aftonbladet yttrat den me:
ning, att besagde artikel icke under närvaran
de tryckfrihetsregime kunde återgilvas i Svensk
tryck,, har icke kunnat emotstå begärelsen at
draga fördel af denna nyfikenhet, medelst arti
kelns öfversättning och meddelande. Likväl upp
gifves en annan anledning, nemligen den, patt
om än Allehanda skulle derföre råka i olycka
det dock är för Svenska allmänheten af störr
nytta att, i stället för några mystiska gissninga
få sjelf läsa rentut de vämjeliga och orimlig
dikter, som någon gång angående Svenska för
hållanden debiteras i utländska blad. Man ka
— heter det — deraf bäst slua till, af hvilke
eländig och lumpen beskaffenhet de äro.
Oss vill synas, att hvad man kan med. egn
ögon se, det behöfver man icke att ? sluta si,
till; och Allehandas motiv är således, som de
alltid händer med saker, som behöfva att skru!
vas i framställningen, ej blott något skeft, uta
på samma gång något illa uttryckt. Huruvid
det kunde vara så angeläget, att bereda åt de
Svenska publixen den ifrågavarande ögonfågna
den, må kunnaa betviflas; och det lemnas der
före gerna derhän, hvilkendera tidningen gjoi
sig mest förtjert om det allmänna bästa, Afton
) Det hör till de egna vändningarna i den sed
nare tidens operationsplaner, att ett sådar
blad som t. ex. Freja. förebrår Aftonblade
brist på opposition, i stället att om så
dant verkligen vore förhållandet, deras patro
ner horde på det högsta fägna sig derå!
Så långt bar det nu kommit, att sedan ma
förgäfves försökt alla möjliga öfriga med
att min:ka allmänhetens förtroende till A!
tonbladet, griper man till och med till de
n att ropa: Govänner! tron icke d
utväs