Lå Ad AR PMM månad till början af denna månaden, uppgår tilll. 2760 tunnor Råg och Korn, samt 614 lisp. Rågmjöl. Sammantagna importen till socknen I utgör således under innevarande sommar 3590 tunnor Råg och Korn samt 1898 hsp. Rågmjöl. Att de marknadssökande ej behöft återvända utan spanmål, så framt de haft något att köpal: för eller kunnat ställa antaglig säkerhet för sig, l: kan synas deraf, att en handlande vid namn Uttersrröm från Haparanda var föranlåten skicka hem på sin jakt 60 tunnor spanmål, som lemnades osåld under marknaden.4 Fr Detta allt stöder sig dels på officiella handlingar, dels ock på nära tagen kännedom om förhållanderna, hvilka visst icke skulle varit) otillgängliga för korrespondenten, så framt han haft för afsigt att skrifva sanning. Haparanda Handels-korps är förtjent af ortens aktning, emedan denne Handels-korps ej allenast årligen skaffat hem så ymniga spanmålslager, att de varit fullt tillräcklige för Torneå fögderiers hela behof, samt ungefärligen till hälften försedt Calix socknar med spanmål, utan äfven hållit spanmålspriserne en a två Riksdaler rgs billigare, ån som priserne varit uti de öfrige städer inom Länet. Att Hr Grosshandlaren Liljevalch ej hitsändt mera spanmål, än som ofvan antydt är, har fäst äfven undertecknads uppmärksamhet, hvadan jag också efterhört orsaken dertill; och derigenom fått den upplysning, att, då Hr Grosshandlaren, hade sig bekant, att Hrr Handlande från Haparanda årligen plägat förse Neder Calix marknad med fulla behofvet af spanmål, vanligen under undsättnings priset, så ansågs detta äfven denna gången såsom säkert, hvadan Hr Grosshandlaren ej ansåg någon större spanmåls hitsändning vara af behofvet påkallad. Hvad tadlet angående Länsstyrelsens uppmuntran till pottaskenäringens begagnande, samti prisets nedsättning å saltpetern vidkommer, så röjer äfven detta en alltför stor okunnighet uti dessa delar, och må hända ett begär att klandra allt hvad af de styrande embets-myndigheterna företages. Att Länestyrelsen uti så hårdt tryckande tider, som de nu för handen varande, då jorden allt sedan 1829 ej lemnat dess odlare på långt när erforderlig bergning, uppmuntrar ertens inbyggare till begagnande af alla de binäringar, hvilka äro för dem tillgängliga och orten erbjuder, lär af hvarje upplyst medborgare anses vara berömligt handladt. — Afven var det pris å pottaska, hvilket Hr Assessorn Plageman uppgifvit såsom säkert att påräkna, ej för högt tilltaget, den tid kungörelsen utfärdades af Lärsstyrelsen, då 1836 års pottaske pris i Stockholm utgjorde grunden för Nr Assessorns be-! räkningar. Pottaskan gälde 1836 från våren 4 Rdr och fram på sommaren 3: 28 a 3: 24 rgs-sedlar per Lisp-, och med sådant pris har det burit sig för ortens Handlande, att vid hamn ellar lastageplats betela 3 Rdr pr LispAtt pottaskan nu fallit uti priset här i orten är naturliga följden af prisets fall å denna vara på de aflägsnare utrikes marknaderne, eftersom pottaskan för närvarande uti Stockholm finner föga efterfrågan ull 2 Bdr 32 sk. rgs. — Det kan och bör ej väntas, att sådane handelsbrytningar kunna af Länestyrelsen förutses, då till och med handlande hela vintern till deras skada missråknat sig i afseende på denna handel. Men varan är icke desto mindre värd att produceras, så väl af det skäl, att en dålig förtjenst är bättre än ingen förtjenst, som ock derföre att denna handtering kan företagas af personer, hvilka ej hafva tillfälle att vänta minst 3, år på produkten af deras arbete, såsom fallet är med dem hvilka tillverka tjäran. Denna näring hindrar på intet vis tjärutillverkningen, hvilken alltid begagnas af dem, som hafva skog och nödigt förlag, för att kunna företaga sig en Sådan spekulation. Att saltpeternäringen ej skulle kunna bära sig 1 Norrbotten med 5 Rdr b:co pris per Lisp. är ej ens tämkbart, då denna näring uti Wasa Län i Finland kan bära sig, ehuruväl saltpetern derstädes ej betalas med mera än 2 Rdr samma mynt pr Lisp. Här finnes inga lokala orastärdigheter, hvilka kunna göra tillverkmingskostnaden drygare ärm den är uti Wasa Län. Hvad Calix socknar vidkommer, så kan prisnedsättningen å saltpetern alldeles icke inverka på produktionen, emedan allt seden 1822 ej ett lod saltpeter — blifvitj af allmogen erbjudet Kongl. Maj:t och Kronan till inlösen — också finnes uti dessa socknar ingen saltpeterlada uti verksamhet — Calix den 15 Aug. 1837.