En Fransysk rättegång, rörande eftertryck. I Rochefort sitter för närvarande en i sitt slag namnkunnig person, Antheline Collet, hvils ken under sin äfventyrliga bana uppträdt i mångfaldiga röler, än, såsom soldat, än som munk, än som kyrkoherde, än som biskop, än som brigad general, än som mönsterherre m. m., allt till följe af falska betyg, fullmakter och order, som han sjelf fabricerat åt sig. När dessa utvägar icke förslogo, fyllde han bristen i sin kassa, genom stölder, hvilka han begick med lika djerfhet och skicklighet, som förfalskningarna. Omsider gjorde likväl Assis-domstolen slut på hela komedien och fällde honom till 20 års tvångsarbete. Under det han väntade på sakens afgörande i de högre imstanserna, ville han ej vara sysslolös, utan författade sina memoirer, hvilka han sedermera sålde åt Herr Raissac, bektryekare i Marennes. Collet kunde likväl icke bli inkonseqvent och otrogen sin karakter. Han öppnade således en underhandling om en ny upplaga, hvilken han föryttrade till Herr Bourdin, bokhandlare i Paris. Denne lät trycka arbetet, som han kunde sälja för bättre pris än Raissae, men hvilken sednare stämde honom, jemte boktryekarena Hrr Pathouot och Depes, såsom eftertryckare af hans forlag. Hr Plocque, hans advokot, påstod, att hans principal var icke blott köpare af manuskriptet, utan äfven medägare och medförfattare dertill, emedan han korrigerat stilen deri, samt tillagt ett företal, två kapitel och talrika moraliska betraktelser, hvilket allt Collet sjelf medgifvit. Dessa tillägg hade motparterne äfvenledes troget kopierat, till följe hvaraf ham yrkade mot dem, såsom straff för eftertrycket, 25, 000 franes bö: ter, skadeersättning, och de seqvestrerade exemplarens förstöring. Hr Marie, Bourdins försvarare, påstod deremot, att det emellan Collet och NRaissae träffade af(talet ej kunde angå mer än första upplagan, hvaremot Collet agde rättighet att disponera om de öfriga; och hvad auktorskapet beträffade, så kunde han icke medge det åt Hr Raissae, när Collets namn ensamt figurerade på skriftens titel, hvarföre han yrkade emot Raissee en skadeersättning af 25,000 francs. Kongl. Advokaten, Hr Gouin, uppträdde nu som mellankommande part, påstående, att både kärandens och svaramdems anspråk voro ogrundade. Som Collet undergick ett vanärande straff, befann han sig i ett tillstånd af omyndighet och kunde följaktligen, enligt strafflagens 29 arttkel, ingenting köpa eller sälja, eller ingå något slags afhandling, utan biträde ef god. man. Hr Raissae kunde icke anses som med-: ägare eller medförfattare till arbetet, emedan han i sådant fall borde ha uppfyllt alla före