Carlisterne tyckas vara sinnade, att valja Se
govia till basis för sina operationer. Dess öf
vergång tillskrifves förräderiet; men visst är e
medlertid, att de derstädes funno en ta!rik artilleri
park och alla klädesfabrikernes förråder, hvarför
utan staden plundrades i två timmar, hvarvid fle
re ansedde liberala skola hafva blifvit ihjelskjutne
Pretendenten säges sjelf skolat flytta till Segovia
Imedlertid har en junta der blifvit organiserad
som utdelar ordentliga pass till Madrid, frår
hvilken stad flera hundrade personer, till störr
delen af de lägre klasserne, begifvit sig till Segovia
Quilez har från Cantavieja uppbrutit dit. Llan
gostera belägrar Mora ooh håller Ebro-mynnin-
gen öppen, för att mottaga tillforsel från de Sar-
dinska staterna. En 6000 man stark korps uao-
der Cabreras, Forcadells och Sanzs befäl, an.
grep i första dagarna af Augusi helt oförmo.
dadt Valencias förstäder och hamn, just då er
stor del al innevånarena badade i hafvet. Nå
gre räddade sig alldeles nakne öfver fältet, mer
andre sökte skydd hos Engelska Fregatten Bar:
ham, hvilken genast gaf feld på Carlisterne
Desse aftågade slutligen, men först sedan di
medtagit ofantliga förråder af proviant och klä
despersedlar. Insurgenternes operationer tycka
vara väl kombinerade och de gå öfver al!t offen.
sivt tillväga, hvaremot de koostitutionelle nästar
endast äro inskränkte till defensiven och äfver
deri icke hafva särdeles framgång. Imedlertic
påstås de ofordröjligen ärna företaga en expe
dition mot Segovia, för att befria hufvudstader
från detta farliga granskap. ,
Portugal.
Kartans anbänga-e synas enligt de sednastc
underrättelserna icke mer hafva några gynnandt
u!sigter för sig. Alla rykten om en revoiutior
i Oporto hafva, åtminstone till den 5 dennes,
v.sat sig ogrundade. Baron Setubal, f. d. bhri-
gadieren Schwalbach, har väl vid Castello Bran-
co förenat sig med Marskalk Saldanha, men
under vägen öfvergifvits af 18:de regementet,
som begaf sg till Baron Bom-Fim. Till denne
sednare skref markisen och bad bonom göre
gemensam sak med sig, men fick till svar, at
han (Bom-Fim) snart skulle visa huru föga han
aktade honom, hvarjemte han öfversände bref-
vet till regesingen. En krisis tyckes sålunda
forestå. I norcen göra Carlisterne icke heller
några framsteg; de hafva kaestatsigin i Valenca
do Minho, men lida der brist på allting, och
troddes suast nödgas gifva sig till Sa da Ban-
deira, helst som devne understöddes af de Span-
ska gräns auktoriteterna. - Vizonde de Geraz
de Lima (General Luiz do ego), en af uppres-
ningens första anstiftare, har flytt till Galicien,
men blef der arresterad ech sitter fången i
Tuy. — Konselj-presidenten Dias di Oliveira
har i Cortes tillkännagifvit, att Drottningen icke
antagit hans dimissionsansökan, hvarföre han
ävnu någon tid måste qvarblifra på sin post.
Cortes hafva bifallit alla förslag till nya skatter,
med undantag af stämpel-afgiftens förköjning.
Beloppet af de nationalgods, som ännu återstå
att försälja, beräknas till 12,000 contos.
Dagens utländska poster medförde tidningar
från Paris af d. 20, från London af d. 22,
samt från Hamburg af d. 23 dennes.
Irankrike.
En tidning, le Droit, berättar, att den 18
dennes, då Konungen kom ut genom Tuilerie-
porten, föll en pistol ur en välklädd mans råck-
ficka. Han (mannen) greps genast och fördes
till polisen, der han dock hölls hemligt. Han
skall vara en man af 28 års ålder.
En freds. oeh handelstraktat är afslutad mel-
lan Frankrike och Bolivia, och har stått att lä-
sa i Moniteuren.
Dea 17 damnes hölls den vanliga årsexamen
och prisutdelvingen uti de kunghga kollegierna.
Hela den kungliga familjen var närvarande uti
College dHenri IV, emedan två af Konungens
söner, Hertigarne ef Aumale och Montpensier,
tiflade om priserne och båda hade fått pris,
den förre i historien och den sednare i natural-
historien, — Hert. af Aumale gjorde ett besyn-
ne ligt uppseende med sin ihärdighet att få
Marseiller marchen spelad. jan stampade så
linge, till dess musikanterne måste spela upp
den. Hertiginnan af Orleans väckte äfven upp-
seende genom sina bifallsnickningar till de stäl-;
len i Rectors latinska tal, hvilka rörde henne,
och hvaraf man såg att hon förstår latin. De.
komplimenter, som rörde Drottningen, fick Hen-
nes Maj:t för sig tolkade af sin gemål. Per-
souer funnos, som fruktade, alt Hertiginnan gör,
a aa (JR ON