Carlisterne tyckas vara sinnade, att valja Se govia till basis för sina operationer. Dess öf vergång tillskrifves förräderiet; men visst är e medlertid, att de derstädes funno en ta!rik artilleri park och alla klädesfabrikernes förråder, hvarför utan staden plundrades i två timmar, hvarvid fle re ansedde liberala skola hafva blifvit ihjelskjutne Pretendenten säges sjelf skolat flytta till Segovia Imedlertid har en junta der blifvit organiserad som utdelar ordentliga pass till Madrid, frår hvilken stad flera hundrade personer, till störr delen af de lägre klasserne, begifvit sig till Segovia Quilez har från Cantavieja uppbrutit dit. Llan gostera belägrar Mora ooh håller Ebro-mynningen öppen, för att mottaga tillforsel från de Sardinska staterna. En 6000 man stark korps uaoder Cabreras, Forcadells och Sanzs befäl, an. grep i första dagarna af Augusi helt oförmo. dadt Valencias förstäder och hamn, just då er stor del al innevånarena badade i hafvet. Nå gre räddade sig alldeles nakne öfver fältet, mer andre sökte skydd hos Engelska Fregatten Bar: ham, hvilken genast gaf feld på Carlisterne Desse aftågade slutligen, men först sedan di medtagit ofantliga förråder af proviant och klä despersedlar. Insurgenternes operationer tycka vara väl kombinerade och de gå öfver al!t offen. sivt tillväga, hvaremot de koostitutionelle nästar endast äro inskränkte till defensiven och äfver deri icke hafva särdeles framgång. Imedlertic påstås de ofordröjligen ärna företaga en expe dition mot Segovia, för att befria hufvudstader från detta farliga granskap. , Portugal. Kartans anbänga-e synas enligt de sednastc underrättelserna icke mer hafva några gynnandt u!sigter för sig. Alla rykten om en revoiutior i Oporto hafva, åtminstone till den 5 dennes, v.sat sig ogrundade. Baron Setubal, f. d. bhrigadieren Schwalbach, har väl vid Castello Branco förenat sig med Marskalk Saldanha, men under vägen öfvergifvits af 18:de regementet, som begaf sg till Baron Bom-Fim. Till denne sednare skref markisen och bad bonom göre gemensam sak med sig, men fick till svar, at han (Bom-Fim) snart skulle visa huru föga han aktade honom, hvarjemte han öfversände brefvet till regesingen. En krisis tyckes sålunda forestå. I norcen göra Carlisterne icke heller några framsteg; de hafva kaestatsigin i Valenca do Minho, men lida der brist på allting, och troddes suast nödgas gifva sig till Sa da Bandeira, helst som devne understöddes af de Spanska gräns auktoriteterna. Vizonde de Geraz de Lima (General Luiz do ego), en af uppresningens första anstiftare, har flytt till Galicien, men blef der arresterad ech sitter fången i Tuy. — Konselj-presidenten Dias di Oliveira har i Cortes tillkännagifvit, att Drottningen icke antagit hans dimissionsansökan, hvarföre han ävnu någon tid måste qvarblifra på sin post. Cortes hafva bifallit alla förslag till nya skatter, med undantag af stämpel-afgiftens förköjning. Beloppet af de nationalgods, som ännu återstå att försälja, beräknas till 12,000 contos. Dagens utländska poster medförde tidningar från Paris af d. 20, från London af d. 22, samt från Hamburg af d. 23 dennes. Irankrike. En tidning, le Droit, berättar, att den 18 dennes, då Konungen kom ut genom Tuilerieporten, föll en pistol ur en välklädd mans råckficka. Han (mannen) greps genast och fördes till polisen, der han dock hölls hemligt. Han skall vara en man af 28 års ålder. En freds. oeh handelstraktat är afslutad mellan Frankrike och Bolivia, och har stått att läsa i Moniteuren. Dea 17 damnes hölls den vanliga årsexamen och prisutdelvingen uti de kunghga kollegierna. Hela den kungliga familjen var närvarande uti College dHenri IV, emedan två af Konungens söner, Hertigarne ef Aumale och Montpensier, tiflade om priserne och båda hade fått pris, den förre i historien och den sednare i naturalhistorien, — Hert. af Aumale gjorde ett besynne ligt uppseende med sin ihärdighet att få Marseiller marchen spelad. jan stampade så linge, till dess musikanterne måste spela upp den. Hertiginnan af Orleans väckte äfven uppseende genom sina bifallsnickningar till de stäl-; len i Rectors latinska tal, hvilka rörde henne, och hvaraf man såg att hon förstår latin. De. komplimenter, som rörde Drottningen, fick Hennes Maj:t för sig tolkade af sin gemål. Persouer funnos, som fruktade, alt Hertiginnan gör, a aa (JR ON