beyilvit sig tll lasta Jandet Ott Te lg
Lord Lyrdhurst afrest till Hannover, för att
ridpläga om Tories angelägenheter med sin go. kt
da vän konung Ernst. MN
Tyskland. j Sa
Under d. 12 dennes skrifves från Berlin, alt g
den asiatiska koleran der utbrustit, och det M
med sådan häftighet, att på ett par timmar 210
personer aflidit. Redan d. 7 hade 5 kolera-
dödsfall bhfvit anmälda hos polisen. P
Kejsarinnan af Österrike är nu så återställd ?
frun sin sjukdom, att inga bulletiner vidare ut-?
gilvas. Dn
Danmark. jo
Det har länge omtalts att ett nytt statslån f
skulle vara i fråga. Beslut skall dock numera
hafva blifvit fattadt i Statsrådet, att heldre gri-
pa till besparingar och indragningar än lån,
och att man till en början skulle söka att ge-
nom reduktion inom militären bringa förhållan- K
det emellan inkomster och utgifter i mera har- .
moni. Landtarmeen i Danmark medtager ärli -
gen 2,700,000 riksbankdaler af budgeten, och t
på denna titel skulle pu 400,000 riksbankdaler 1
årligen besparas. Det är ett godt exempel
Barmark ger sina grannar, 5
Prinsem af Holstein Glicksburg har från sin 1
beskiekning till Lendon återkommit till Kiel. t
Engelska blad nämna honom ibland de prin-
sar, som skulle kunna komma i fråga, när I
Drottning Victoria gör sitt val af gemål. Prin-
sen skall äga ett särdeles fördelaktigt yttre, och !
är blott 19 år gammal. Det ser således ut
som hans resa till Londor äfven haft ett annat
ändamål, än blott det att gratulera. I
f denna månad skall från Aarhus afgå ett!
sällskap utvandrare till Amerika och stadna il
Williamsborough i Mexico Denna kolorå skall
komma att bestå af Tyskar, Danskar och Norr-
män. Lyckas företaget, skula flera familjer nä!
sia år komma efter.
lialien. ;
Officiella tidningen 1 Neapel har ändtligen
öppnat sin mun, eller rättare sina spalter, om
händelserna på Sicilien, dem han naturligtvis
fr-mställer såsom några oordningar (disor-
diniv, och som, ännu naturligarevis, genast blefvo
fullkomligt dämpade af trupperna, så att Pa-
lermo numera njuter det fullkomligaste lugn
cech teatrarne och andra förlustelseställen äter
äro öppnade för folket. Afven förkunnas lug-
o
nets fullkomliga återställande i det ime af ön.
— Allt detta låter visst vackert, men ser icke
ut att vara så fullt öfverensstämmande med!
verkliga förhållandet, då regeringen ännu efter
de glada nyheternas meddelande fortfor att af-
sända trupper till on och affärda sjelfve polis-
mnistern dit, för att taga öfverbefälet i Messi-
na, Syracusa och Catanea. Sannt är imedler-
tid, att neapolitamska soldaterne uppfört sig.
exemplariskt och modigt i Palermo. De måste
med storm intaga en kyrka, der orostiftarne
och banditerne förskansat sig. 30 soldater stu-
pade, och alla banditerne nedsablades. Konun-
gen har afrest till Calabrien, åtföljd af ringa
svit. I Abruzzerna och Apulien hade folket
föröfvat våld emot auktoriteterna; och täta mord
begingos, till och med mot den väpnade styr-
kan. Detta åtföljes af en ganska egen slutstrof:
Misstankan, att Prins Carl och England (?!)
äro med uti spelet, begynner här att allt mera
allmänt hysas. — I sjelfva Neapel var kole-
ran nästan slut. I Rom har den deremot be-
gynt visa sig. — I Livorno har koleran också
utbrutit.
Turkiet.
Sultan håller sträng räfst med de unga Gre-
ker i Konstantinopel, sem spela kärleks-intri-
ger med de rättrogna sköna. Han har befallt,
att ingen får antagas till bodbetjent, som ej
fyllt 30 år, och som Hans Höghet kommit un-
der fund med att man blir vek och försvagad
af art ligga på soffor, så hafva de blifvit aflysta
och stolar anbefallda i stället.
Er Storherrlig firman af vigt för landibru-
ket har utkommit, som ullåter fri utförsel af
spenmål.
Pesten fortfar ännu i Konstantinopel.
Cirkassien.
Till England hafva ankommit underrättelser
frön Cirkassten, hvilka väl aro något äldre, än
hs:d vi redan meddelat, men som dock bekräf-
ta det. 50,000 Byssar, under Generalerna Ro-
ser och Williaminoff, skulle understödja den
ryska planen att med en kedja af fästningar
stänga kusten för tillförsel och uuderstöd ; men
de tappre bergsboerne, som voro högst uppre-
tade, gjorde dem hvarje fots bredd stridig. Om