garna till det nya eremitage, som jag valt mig i trakten kring Tours, och dessutom måste jag tillstå för er, att ehuru jag sjungit och förmått andra sjunga, är jag icke desto mindre en fullkomilig idiot i fråga om musik. För att bedömma de stycken, som Ni haft den godheten att skicka mig, har jag måst vänta, tills jag träffade en vänlig röst, som lät mig höra dem sjumgas. Den, som jag förskaffat detta nöje, har icke blott sat mig i tillfälle att uppskatta Era lyckliga ingifvelser, utan äfven förenat sitt bifall med mitt, och jag meddelar Er det, emedan Ni troligen skall fnna Er mera smickrad af en musikkännares upplysta omdöme, än af en sådan barbars beröm, som jag. Om jag ännu kunde lära någonting, eller rättare sagdt, om jag ännu sjöng, skulle jag lära mig två eller tre af Era melodier, för att utbyta dem emot dem jag förut valt. -Emottag derföre hela min tacksamhet för den möda Ni haft den godheten att göra Er, att sålunda upplifva orden i mina visor, bvrilka föråldras, liksom deras far. Hvad Fi säger mig om de omständigheter som yppat Er kallelse, är rörande och aktningsvärdt. Det är ett bevis att hos Er finnes lika mycket förstånd som mod. Aek, huru lyekligt vore det ej, om så många fattiga arbetare, som nu tråna i Er stad, voro lika så fördelaktigt begåfvade af naturen och lika så gynnades af Försynen! Ni utöfvar för närvarande en tröstande konst; måtte hon tjena Er att kunna lugna några af de olyckliga bröders lidande, hvilket i så hög grad förtjente röra de hjertan, som ännu klsppa for fäderneslandet och menskligheten. Emottag, M. H. imedlertid min tacksägelse, son jag härmedelst förnyar med försäkran om min utmärktaste högaktning. Saint Cyr, nära Tours, d. 17 Juli 1887. Beranger