behag om detta gods, hvilket också ingen vill söra detsamma stridigt. Dagligt Allehanda har redan sörjt för att skaffa detta parti en historia, ett slags inre författning, och planer till framtida utvidgning. Det har hibneriserat Sig in i ett politiskt Utopia, och vill nu icke finna sig i ätt bela upptäckten är ingenting annat, än detta slags falska förtomingar, som sjömännen I — kalla smörland. Allehandas redaktion är outtröttlig i sitt studium af den öfverdrifna frakI tionen af vår press; den kan Statsborgeren ke utantill, och känner mycket väl hvad plats den M kan intaga säåsom offentlig organ; och likvällN fortfar Allehanda att på dessa elementer grun-i7 da en skildring af Norska förhållanden, somlH skall hafva verklig historisk giltighet. Det väntar att Statsborgeren och Flyveoladen skulC le stå vid sina ord; det väntar ett öppet handoc lingssätt och en fast hållning hos Soelvolds gen-jH I gångare. Af smutspressen väntar det att grefve N Wedels ofläckade karakter och ädla medborgaj k; Lä Å S ö FE S P äcktsrätten förfogar det efter sin goda vilja och ? b 1 Iresinne alltid skall tagas i betraktande och reIspekteras, och det förvånas öfver att intet härlaf inträffar; imedlertid har Allehanda det anti-4 Iunionella partiet till hands, och kommer derigenom tillbaka till det facit, hvarefter det kom-l!F istruerat hela sin räkning. Dagligt Allehandas I fortfar att citera Stockholmsfararen såsom bevis: för sina digter; men detta är icke annat än en .mystilikation för den Norska allmänheten, e-, medan man icke känner denna farce, och har, låt den obemärkt linka förbi, liksom de andra Wergelandake invaliderne. Man gör ett fasligt väsen af att pjesen blifvit uppförd i Studentsam, ! fundet, och af detta oklara uppsräde inom fyra lyäggar tillreder man inslaget till en partiväf, som ; Lr mm kl AA MW Iskall spänna ut sig idea Norska nationen. Mar : t måste förehålla Allehanda det oanständiga i dess ri a. ler och agera på schackbrädet så mycket det! i 4 d fn en sar lyster, men det skall respektera det heliga hos fortsatta operationer. Det må tillfredsställa sin kombinationslust genom att lägga nya kortkabaett folk, och icke leka med dess moraliska nerver. I Norge är det en nationalönskan, att bringa de unionella förhållanderna till lugn och klarhet. Denna tanka lefver i alla upplysta hufvun; de stridiga, ännu obearbetade, elemen-. terna finnas der; man känner dem, men man sträfvar blott att luttra dem och försona dem. Under detta sträfvande, som yttrar sig öfverallt, och under all annan olikhet i meningar, der landets intelligens och aktningsvärda röster framträda, vågar man att digta ett fientligt parti och belägga det med landets namn, emedan. man uppfångat ett par allarmister, hvilka af folkstämningen tvinga fram dessa motbjudande karrikaturer, dem nationen sjelf icke bryr sig om eller vänder sig ifrån. Men hela digten om det antiunionella parti-: et i Norge är snart hemfallen under ridikylen. Ett sådant sammanhopande af vilkorligheter är. lätt att bringa tillväga; hvarje halföfvad mekanikus kan sammansätta ett kaleidoskop, hvari de mest olikartade ämnen frambringa en symetrisk figar, blott derigenom att de skakas om med hvarandra. Dagligt Allehanda bör komma ihåg gamle Rudbeck, löjlig i åminnelse, och akta sig för att i det 19:de seklet jägta efter dialektiska konstmakeriers tvetydiga ryktbarhet. I vi sätta ej tro härtill, oaktadt Nya Argus i de sednare numrorna mera ohöljdt och o: förskämdt vågat sammandikta någre, till reaI lisationens störtande, ämnade artiklar — hvaruppå det visserligen för en och annan skulle kunna se så ut, som han, nu likasom vid sista riksdag, hade något mera mäktigt ryggstöd. Men vi hoppas, att han icke längre lyckas at att) i denna angelägenhet bedraga och förvilla vare sig på ett eller annat håll. 03: Och den person, hvars qvaliteter — oci I moralitet Allehanda på detta sätt skildrat gor! leder nu Allehanda oinskränkt i de Norsk för, sakerna !!! are, HANDELSOCH SJÖFARTS-UNDERtick I RDITTELSER.