fade nyligen erfarit ett, af den beskaffenhet, att det
synes kunna öppna ögonen på de mest försoffade op-
timister, Landshöfdingen i län befaller kronfogden
att mot lösen lemna ett Kongl. Maj:ts utslag till en
person, som bor I mil norr om kronfogdens boställe,
Kronfogden skickar detta utslag med lika uppdrag till
en länsman, som bor 14 mil söder ut och för fort-
ställande af detta bret sättas tre brefbärara i rörelse
Länsmannen befaller en tjerdingsman att verkställa
samma kommission, och denne tjerdingsman bor 1:
mil norrut ifrån länsmannen, Fyra brefbärare blifva
dermed sysselsatte och den ena af dem går på min-
dre än 1716:dels mil förbi kronofogdens bostad, Då
nu ändthgen, med allt detta löpande och skrifvande,
årendet blifvit uträttadt, får fjerdingsmannen icke sän-
da lösen directe till kronfogden, som bor på 3 mil
ifrån honom, utan till länsmannen, hvarefter den skall
återvandra till fogden, allt med användande at serama
brefbäring, så att tillsammans för detta lumpna ären-
de 14 personer blifvit ryckta från sina göromål, der
två varit aldeles tillräckliga, om kronfogaen ickejan-
sett stridande mot sin inbillade värdighet att directe
vända sig sill fjerdingsmannen, och af honom emottaga
lösen. Man vill icke tala om att kronfogden sjelf
kunnat uträtta ärendet, ty den tid är längesedan för-
bi, då Landshöfdingen, såsom det skedde i ofvanan-
;dda län, genom circulaire den 22 Maj 1812 ore-
rebrådde kronfogdarne att de ansåge sina tjenster en-
dast såsom adresställen och belastade länsmännen med
nästan allt hvad de sjeltva eller genom sina på stat
bestådde fogdeskrifvare borde uträtta, utom uppbör-
den vid uppbördsstämmorna,