icke vilja afstå från handelstraktaten, om icke.
med det vilkor, att Frankrike intervenerar i
Spanien, och att Thiers åter ingår i ministeren. :
Ehuru föga trovärdighet detta rykte ägde, lyckades.
det dock att något sänka de spanska fonderna.
I öfrigt äro nyheterna från Frankrike full-
komligt af det hvardagliga slaget, d. v. s omi
s. k. konspirationer och om polisens verksam-
het med arresteringar. I Grenoble t. ex. har
en stor demonstration och utveckling af väpnad
styrka ägt rum, i anledning af eit förfärligt brott,
bestående deri att en hop ungt arbetsfolk, en-
Lhgt gammal vana, samlat sig om aftnarna och
sjungit och dansat. Detta tyckte polisen icke l
om, emedan det störde lugnet; och en vacker
afton inställde sig gensdarmer till häst och fot,
i
I
H
och grepo några af ungdomen, hvilka dock ge-
nast befriades af folket. Men pohsen återkom;
med hjelptruppar af linieregimenter. Olyck-
ligtvis voro dock orostörarne försvunna; men;
i harmen häktades ett dussin åskådare, och
stadsportarne voro stängda till kl. 11, Bland
de häktade voro äfven barn och till och med
ee svagsint stackare. Detta gjorde ett elakt in-
tysk på stadems invåmare; men för att förbät-.
wa epiniomer, tillstängdes kaffehusen, och alla
semmanskockningar skingrades med bajonetten. ;
Lugnet är sålunda återstalldt, tack vare po-.
lisen! .
I samma smak är vederbörandes förfarande
med posten och brefs helgd. De legitimistiska
bladen klaga jämmerligen öfver åtskilliga vald-
samma åtgärder i afseende på ligitimisters bref
och papper. Sålunda har polisen nyligen i
Strasburg bemägtigat sig ev Vicomte de Wailhs
papper, då han var stadd på utresan till Öster-
rike, för alt besöka f. d. Kungliga familjen.
Han är redaktör af la Mode. Afven hans bå-
da medarbetares, Berryers och Genoudes, pap-
per blefvo seqvestrerade i Paris. ;
Den namnkunnige Lamennais har hastigt för-
svunnit från Paris, man vet ej hvart. Somli-
ga tro, att han gått in i ett Trappistkloster,
andra att han rest till Rom. Intetdera eller
badadera är sanning. Han skall hafva fått elt
högst rörande bref från Trappistgeneralen och
derpå fart till denne, för at med honom be-
söka den helige fadren.
Spanien.
Don Carlos har ej tagit vägen till Murcia,
såsom förra posten berättade, utan till Cuenca,
hvilken väg för till Madrid. Det berättas om
en träffning, som skall hafva förefallit emellan
General Oraa och Pretendenten, eller, som tro:
ligare är, hans arriör-garde, hvarvid, som van-
ligt, Chrisinos skola hafva segrat och tillfogat
Carlisterne mycken skada. Troligen är dock,
om icke alltsammans en dikt, likväl det hela en
obetydlighet, som, huru många menniskor än
dervid möjligen kunna hafva tillsatt lifvet, lik-
väl i det hela ingenting uträttat och ej stör
Carlisterne i deras planer, hvilka de obehindradi
fortsatt allt ifrån början af deras marsch. Han
hade väl uppehållit sig tre dagar utanför Va-
lencia, men utan att företaga något emot staden,
antingen emedan sådant ej ingick i hans afsig-
ter, eller emedan han fruktade den patriotiska
andan hos folket. Denna anda är någonting
helt annat, än hvad den Christinska ministören
soker väcka , och om Madrid, eller öfverhuf-
vud hela Spanien, kan räddas undan Don Car-
loss ok, måste sådant ske derigenom, ty drott-
ningen, det Mendizabalska kabinettet och sjelfva
det hopflickade konstitutions-belätet hafva väl
kanhända några anhängare, men väcka ingen
enthusiasm; och det är likväl blott genom en
sådan något resultat i den stora striden kan å-
stadkommas.
I Madrid var ännu allting lugut. Inrikes Mi
mistern Hr Pizarro hade ändtligen afstått från
sm plats. Om hans efterträdare äro hkväl un-
darfetvelserna stridiga, emedan somliga uppgif-
va fr Acuma och amdra Hr Armendariz. Cor-
tes hafva antagit kommisionens förslag om upp-
bärande af en kontribution af 200 millioner re-
aler och tiondens indrifvande för det löpande
året. Ett annat förslag af Hr Munnoz att stäl-
la Hr Mendizabal under tilltal, for det han in-
ställt räntebetalningen på den utländska skul-
den, hvilken åtgärd Cortes icke auktoriserat, ha-
de ännu ei kommit under ofverläggning.
I de små fästningarne på gränsen tillager
insubordinatienen bland garnisonerna. Myte-
gier yppa sig der nästan dagligen. I Castro
misshandlades guvernören och officerarena af
manskapet, och af national-gardet, som upp-
bådades för att hindra oväsendet, infunno sig
endast 25 man. I Irun vägrade ett regemente
Åt an AA? fÄctrinagcvarl on 43ll daocc cAaldon