ock i öfrigt haft lust att svälja kroken. Men Gustafs bildning var högst ytlig; och allt tyckes bevisa, att han, äfven med en bättre uppfostran, aldrig kunnat få någon högre bildning; han var icke så organiserad. Hvad skulle han då icke blifva genom uppfostran i ett hof, af hvars hemseder detta häfte ger så vackra profbitar ! Vi tillstå, att vi nästan aldrig sett en handling, som kastat ett så starkt ljus öfver Gustaf II:s karakter, öfver den lumpenhet, som dref sitt spel med och omkring honom, öfver beskaffenheten af den smak, han ägde för vitterheten, och öfver de snillen, dem han framdrog. Det skulle väl vara mödan värdt att söka uppleta de orsaker, som grundlagt möjligheten af en dylik abjekthet Kos en nation, som förr visat sig allvarlig och rättfram. Leopold ech de andre voro ju födda under den så kallade frihetstiden ! MO —L