StaisTidningen har på ett fint sätt beredt si; sig.
tillfälle att en passant underrätta allmänheten att
II. M. Konungen befinner sig vid god helsa,
nemligen genom följande notis:
Generalen m.m, Herr Grefve Gustaf Löwenhjelm,
som för ett par dagar sedan fån sin Ministerplats i
Pris återkommit hit tll hufvi idstaden, vistas för
det närvarande! på Rosersberg, der Generalen haft
den lyckan trätla H. M. Konurgen vid bästa helsa.
Hens Maj:t gör nästan alla dagar, till häst, temligen
vidsträckta promenader
Detta ger oss anledning att, om ock icke
med samma snillrika finhet, ådagalägga äfven
vår lojalitet genom att intaga följande utdrag ur
ett enskildt bref ifrån
Rosersberg den 28 Juli ——— —
— — Och det är i sanning någonting ganska
interessant, att se ett kungligt hof sålunda
lemna majestätets tvang, som det heter i
visan , för att söka det enkla och undan-
gömda landtlifvets behag. Det är en pastoral
af den älskvärdaste apparans. Hur idylliskt
svafva icke i gröngräset mellan buskar och par-
terrer dessa herdar med guldbroderier på frack
och byxor, samt nycklar i ryggen, dessa her-
dinnor i sidentyg och med hviftande solfjädrar!
Ett hof, som plockar förgätmigej och smultron,
som blir solbrändt och får myggbett! påmin-
ner det icke om dessa enfaldiga och anspråks-
lösa tider, då gudar stego ned från olympen för
att gå i vall med bjordar, och Jupiter blef
bjuden på svartsoppa i fru Baucis landtliga stuga!
Som du kanske vet förut, är Löwenhjelm från
Paris hit utkommen. Man kan lätt föreställa sig
hvilken utomordentlig fägnad det för honom var att
finna sin åldrige herre och monark vid en så för-
träflig helsa. Vår älskade Konung gör dagligen
promenader till häst kring den sköna nejden.
Jag vet icke att detta blifvit inhiberadt mer än
en enda gång, i söndags, om jag mins rätt.
Man väntade här med otålighet i söndags ett
besök af studenter från Upsala, som man för-
nummit verkligen skulle vara tillämnadt, men
förgäfves tittade man åt det hållet hela eftermid-
dagen; färden lärer hafva blifvit uppskjuten till
nu instundande söndag, då man likväl med sä-
kerhet påräknar att har få höra de sköna student-
sångerna, en vacker hyllning af en tacksam ung-
dom åt en stor furste. Utan tvifvel passar huf-
vudstaden på tillfället att deltaga i denna hyll-
ning — kan du slita dig lös, så kom hit.
Ett bevis på H. M:ts vigör och oaflåtliga verk-
samhet för sitt folks väl, är att THögstdensamme
icke ens under den korta lid, som det Skulle tyckas
ban bordt kunna disponera odelad till vederqvic-
kelse från regeringsbördanstunga, låtit det gå något
öfver de vanliga fjorton dagarna for ny konselj,
utan i dag hållit sådan härstädes. En sådan
rådplägning i det grönal har någonting patri-