Lafitte har i Paris offentliggjort följande i mer
in ett hänseende intresseväckande skrifvelse, da-
terad den 15 Juli. Hr Lalittes politiska och
inavciella namnkunnighet ger nemligen en, icke
så ringa vigt åt hans omdömen, om så väl in-
dustriens och handelns närvarande tillstånd i
Frankrike, som grunderna för en val in-
rättad bankrörelse, och om de olägevheter som
vidlåda de särskilda bankinrätiningarne, nemli-
gen de offentliga och de privata — olägenheter
hvilka hos oss, lindrigast sagt, blifvit lika ofta
öfversedda som insedda.
För Handel och Industri.
Efter sju års afbrott har jag beslutit att åter
öppna min fordna bankrörelse, i den öfvertygel-
se att jag ännu kan vara nyttig. — Industrien
erhåller inga kapitaler utan mot hög ränta, dess
produkter äro kostsamma, konsumtionen in-
skränkt inom riket, och afsättningen till utlän-
ningen försvårad. Exporthandeln saknar dess-
utom de nödiga kapitalerna för större företag,
och våra fabrikanter kunna ej lemna den kredit,
dylika företag fordra. Under ett sådant läge
åstadkommer den minsta kris som hotar bandeln,
ett allmänt misstroende, tio gånger skadligare än
krisen sjelf. Vi behöfva derföre associationer
af nog styrka och klokhet i inrättningen för att
underlätta handeln och industrien under bättre
tider och komma dem till bjelp under svårare
Offentliga bankerne hafva allt intill denna dag
gjort mindre nytta, än de gifva löfte om, en
nödvändig följd af den smårädda försigtighet
formerna ålägga dem; privatbankerne äga ej den
kraft som uppkommer af ömsesidigheten i ban-
kens och de industriella klassernas interessen,
och ehuru de influera på gången af de kom-
mercaiella affärerna, äga de likväl ingen garanti,
ingen kontroll och ingen oflentlighet. Dess
konsiderationer hafva ingifvit mig den tanka på
ett nytt etablissement, hwlken jag i dag reali-
serar.
Efter denna ingress kungör Herr Lafitte,
att hans etablissement skall förena de offentliga
bankernas kapitalstyrka, garantier och oflent-
lighet, med de privata bankernas oberoende,
) Så lyder Aftonbiadets (N:o 14, d. 18 Jan.)
recension af Hr E:s ofta citerade uttryck om
kanonattiraljen: Sammanhåller man nu detta
uttryck med det ofvan citerade om de råd-
gifvare, som icke veta hvad de göra, då de
tillstyrka ovanliga åtgärder mot Norrmännens
så kallade halsstarrighet, så är det verkligen
svårt att säga, hvad han kan mena med gan-
ska nyttig, eller med sitt man, som önskar
och synes förmoda. Är det skämt i nyttan?
eller är man en vän till Hr E. eller tvärtom?
Han roar sig nå ång att utspisa gåtor, i
oartig nog att kalla