lingslägenheter, nybyggen under anläggning, samt äl-
dre bostäder; äfvensom besigtningsmannen säga sig
sn skall blifva ett ut-
ande förkofringsmedel
omordentligt c
för denna ort, samt ändtligen, att en sällspord od-
lingshåg yttrar sig hos tillströmmande allmoge t
trakten at vägsträckni n, der nvarje nyodladt kapp-
land, echura beläget nudti på skogen, och oaktadt
egande rättens Oskt I finner köpare emot 10
Rdr Riksgäldssedlar: ge oerhördt pris —
Utur denna besigtniag! vä allmänna erfarenhet
har jag sedermera c) höledt andra detaljer än som
kunna bestämdt ledas i bevis: att jag t. ex. sagt, alt
trakten omkring Loos innehåller en mängd olika
metaller al ädlare slag, är utom all tvifvel för den
som derom behagar underrätta sig; det är ej
mitt fel att Anmärka:en är derom okunnig, lika-
som det icke är min förtjent att jag eger en mera
vidgad kännedom af semma trakt. Jag har nemligen
ej kunnat blunda under det jag fullgjort det ålig-
gande, att i flera riktningar rekognosera och upprätta
speciela kartor öfver olika alternativer till väglednin-
en. Detta skedde redan år 111, och jag hemförde
ås många vackra stufler derifrån innehållande silfver,
koppar, kobolt, jern, gvarts och kalk, jemte andra
mineralier. Detta gaf mig anledning att år 1825 med-
taga en i bergshandteringen kunnig man, tå jag på
befallning get en ännu specielare rigtning åt det al-
ternativ af vägledningen öfver Ofvanåkers och Färila
allmänningar, for hvilket Kongl. Maj:t, på Hrr Kongl.
kommitterades framställning, sig bestämt och som
Major Fabnehjelm nu på ett utmärkt sätt utfört. En
ännu vidsträcktare skörd af stuffer blef då hemted
från samma ort, och jag således ännu fastare Öfverty-
gad derom, att bergsformationen omkring Loos in-
nehåller en ovanlig mångiald at ädlare mineralier.
Vid sådant förhållande har det derföre synts mig o-
troligt, att det genom Lit. Kallmeters patriotiska in-
dustri, på 1740-talet derifrån tramkallede silfver. kop-
par, kobolt och glas, skulle var den sista, liksom
den första mineralprodukt, att från denna ort e hål-
la. I min berättelse har jag ärligt uppgifvit, att
Kallmeters giufva visat sig såsom uttömd, men har
erjemte yttrat en förmodan, att troligen skall fram-
tiden finna i samma trakt lönande grufvor att bearbe-
ta. Tillverkning af Osmundsjern har i fordna tider
warit bruklig i denna trakt, och myrmalm, rudimate-
rien till sådant smide, anträffes ännu ötverallt i väg-
Liniens grannskap, hvaden ock stundligen, genom fäll-
ning, genereras ji vattendragen vidsträckta qvantiteter
sjömalm, Det 1å! ej något tvifrel att så är, sedan
öfvertygade, att vaganliggt
och hast;
ver
Hr Bergmästaren Öhngren funnit ymnig sjömalm i
fortsättningen ef samma vattendrag som genomlöper
denna trakt, äfvensom i angränsande aflluenter till
Delelfven. Dertill kommer, att Inspektor Forssell,
på Woxna bruk, förlidet år funnit flere malmlednin-
gar på Ofvanåkers allmänning, af både koppar och
jen m. m. hvilka han ansett förtjena att inmutas.
Han visade mig stufferne just då han var stadd i be-
gepp att söka mutsedel. Med denna sanna skildring
öfver hvilken Anmärkaren under bristande lokalkän-
nedom beskärmat sig. såsom varande alltför lysande,
har jag förnämligast, enligt berättelsen, åsyftat, att
nödigt vattenfall måtte vid den pågående atvittringen
reserveras för en framtida anläggning af bruk eller
hytta. Om än alla andra anledningar än sjömalmen
skulle belinnas vara utsn lönande värde, bör man
dock kunna antsga att en hytta för jernproduktion
kommer till stånd i denua skogrika trakt, inom en
ej mycket allägsen fremtid.
(Forts. följer.)