emedan det leder till den föreställningen, att
ban skulle vilja helt och hållet sätta sin för-
tröstan till hbofguost. Den största svårigheten
för honom, efter hvad som passerat under det
sista året, blir att öfverlyga landet att han har en
politik; och denna svårighet ökas genom det
bruk, Morning Chronicle gör af Drottningens
namn. Ännu är det dock tid att slå Tories,
derigenom,; att man annonserar något slags poli-
tik i motsats mot deras.
Hvad slags politik? Här ligger en annan svå-
vighet; måhända icke så stor som den att för-
må landet tro, att man verkligen beslutit sig
till ett politiskt system, men ändoek ganska stor.
Reform af öfverhuset! — det pärenet är min-
dre moget än någonsin, tack vare planen att
bombardera lorderna med blotta propositioner
för afslag. Durhamska politiken skulle varit
välkommen för ett år sedan, men nu frukta vi,
att den för någon tid måste läggas å sido. De
Melbourneske Whigs hafva, för att tala liknelse-
vis med Examiner, utsläckt sjelfva den eld,
som tippehöll ångkraften för organisk reform.
De måste nu hjelpa sig fram så godt de kun-
na, förutan denna oemotståndliga kraft. Då
man betraktar den allmänna likgiltigheten, till
hvilken de sjelfve äro skulden, så blir allt hvad
de kunna göra för närvarande måhända att pro-
klamera och utlofva, att de icke skola tveka
att i tillbörlig tid vidtaga de åtgärder, som kun-
na blifva nödvändiga för att genomdrifva de
reformåtgärder, landet fordrar. Men då må-
ste eckså Lord Melbourne intaga i sitt kabi-
amet män, som icke svikit landets förhopp-
I
I
miogar, och skilja sig vid embetsbröder — vi
ville snarare säga hinder — som aldrig mera
kunmna ingifva förtroende. Ingenting mindre ;
I
än någon stor förändring i sammansättningen
af hans kabinett kan antagas såsem, en bör-!
gen från Lord Melbourne, att hans afsigt är.
att förtjena reformvännernas förtroende. 1 af-
seende på denna punkt skola vi snart få ljus;
ty eh sådan förändring skulle icke tjena till nå-
gon ting, i fall den ej vidtogs någon tid före
valen. Att börja med, manne Lord Hill kom-
mer att allägsnas från öfverbefalet öfver armöen?
månne Lord Durham, bunden af sina prokla-.
merade tänkesätt i Glasgow 1534, kommer att.
int:äda i statsförvaltningen? Hvad borgen, hvad
visshet skola vi erhålla, att det lönar mödan
guing mot Tories vid
att göra nagon stor anstvil
de blifvande valen?
Allt beror al svaret på denna fraga. Tories
äro rika, sammanhålliga, bry sig ej om medlen,
äro driftiga, och inse fullkomligt sin fördel fram-
för Whigs att hafva en politik, som eldar deras
anhävgares mod. Icke destomindre kan Lord
Melbourne slå dem ur fältet, i fall han nu
proklamerar sig som en minister, den der ge-
nomdrifver atgärder; men om han ej gör det
— om systemet att knuoga sig fram huru som!
helst skulle fortsättas, sedan icke mera någon
ursäkt finnes för dess fortfarande — då kunde
han så gerna öppet förklara, att han vore lik- -
giltig, huru de allmänna valen utfölle, och då
vore det bättre att han med ens lemnade rum
I
för en premierminister, som förstår att begagna
en lyckhg konjunktur.
Det börjar i de diplomatiska cirklarne omta-!!
las, att Lord Durham skulle emottaga utrikes-
portföljen efter Lord Palmerston, hvilken kom- 1
me att upphöjas till par. sg
Den 26 hade Lord Durham sin anträdesau-
diens hos Drottningen, efter sin hemkomst fråni
Byssland, vid hvilket tillfälle hon dubbade ho- 3
mom till Storkors af Bathorden. I
Det tros att de liberale ledamöterne i Under-!
huset ämna yrka Konungens af Ilannower uf
teslutande från thronföliden, äfven a
Drottningen skulle aflida utan arfvingar. Det
är bekant hvilken rföle denne furste spelade il
de förderfliga Oranielogerne, och att hau måste
hals öfver hufvud resa ofver tll fasta landet,
för att undgå blifva kallad tll rätta ioför Un.
derhuset för sitt förfarande i dessa konstitutions-js
vidriga föreningar.
Vid öppnande iet af Wilbelm IV:s lik fanns 141ä
uns vatten i högra bröstkaviteten.
Genom origtig uppgift i den tidming, hvarurjv
vi hemtade notisen, har i gårdagsbladet influtit,!g
att mar kis Landsdowne hli fit utnämnd ull grand ;
mai! de warderode hos Drottningen. Detin
är deremot marlisinnan Landsdowne, som blif-ts
vit beklädd med denna helt och hållet masku-t
lina titel.
Spanien.
nr oo Bola. fartfar att Uthreda sic 3 Catalan 1